Att styra sig själv som ledare – Metoder och lärdomar

Det finns två huvudsakliga syften med att fundera på hur vi som ledare fungerar på vår arbetsplats och hur vi styr vår tid och coachar oss själva:

1) Vi vill uppnå ett eller flera mål, eller

2) vi vill generellt sätt bli effektivare.

Ibland är det inte tydligt att det är skillnad mellan de två förhållningssätten då det kan vara att mål i sig att hinna mer.

De två frågorna delar också många verktyg som främst handlar om hur vi kan styra vår tid och om hur vi fungerar och möter oss själva som individer och människor.

Men här på bloggen hävdar vi att det trots det handlar om två skilda frågor. Vi ska diskutera båda aspekterna i det här inlägget.

Att styra mot ett önskat mål

Det mest klassiska upplägget för den som vill ändra något eller uppnå något är att försöka precisera och sätta mål.  I ett sådant arbete så är det vanligt att vi funderar över målen, försöker formulera (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta ) SMARTa mål samtidigt som vi gör en nedbrytning av vårt stora mål till mindre delmål. Med det sagt så finns det alternativa sätt att skriva mål som vi går igenom i det länkade inlägget.

Undersökningar visar att människor som formulerar tydliga mål lyckas bättre i sina föresatser än de som inte gör det. Detsamma gäller företag och organisationer.

Bra och tydliga mål ger oss prioritering, något att inspireras av, och bryta alla störningar mot i vardagen.

Så enkelt är det!

Det går utmärkt att coacha människor i arbetet att möta mål. Jag arbetar exempelvis med cochning enligt GROW-modellen som stödjer människor i deras strävan att formulera och agera för att möta sina mål.

Nackdelar med mål

Även om fler skulle må bra av att sätta personliga mål på jobbet, eller hemma för den delen, och faktiskt sträva mot dem är det normalt sett inte de högt ställda förväntningarna som gör att vi misslyckas med det vi önskar.

Det är i stället vår förmåga att faktiskt agera på målen, att styra vår tid och vårt liv, som är det som begränsar oss. 

Dessutom har mål, i synnerhet när vi pratar om oss som individer, flera märklig egenheter som inte alla känner till.

1) Undersökningar visar att mål – inte minst när vi pratar om livsstilsförändringar – i många fall inte ger långsiktiga resultat. De som tränar kontinuerlig utan mål har exempelvis bättre träningsnivåer än de som tränar med ett mål i sikte. Målfokuseringen gör att kontinuiteten blir lidande vilket är oturligt, för att göra förändring beständig är svårt och mål stödjer det dåligt.

För oss som vill ändra något väsentligt i våra liv så är det här centralt. Vi vill ändra våra beteenden, tankemönster och sanningar över lång tid.

2) Mål måste omsättas i handling. I ett seriöst målarbete, kanske inom en ledningsgrupp på ett företag, så bryter man ner målen och gör en plan som beskriver hur målen ska nås. För oss som stressade Svenssons så är det lätt att synda med det.  Men även då vi gör en nedbruten plan, där vi omsätter ord i handling, så blir vi lätt lurade av vår egen förmåga. Det är allt för vanligt att vi förlitar oss på motivation för att nå våra mål.

Motivation och mål

Motivation är energi, en mycket lättflyktig sådan, och vad vi än gör så ska vi försöka ta bort beroendet av motivation ur vår förändring, så långt det bara går. Det vi vill göra ska göras lätt och gärna oberoende av motivation!

Det här är egentligen två svagheter i arbetet kring mål. Svagt stöd till handling och svagt stöd till beteendeförändring.

Det är först när vi gör som vi börjar resan mot målet. Höga mål gör liten skillnad.

3) Det är lätt att sätta mål och tillhörande plan oberoende av förmågan att genomföra planen. Vi tar aldrig bort något i våra liv, vi lägger bara till. Så planen som verkar så smart och klok är kanske helt orealistisk för att vi inte har tid eller ork att göra det vi önskar. Målarbetet i sig skapar inte helhet, snarare tvärtom.

4) Relativt ny forskning visar att hjärnan kan luras av mål. Personer som sätter mål och kommunicerar dem till andra, i tron om att det ska göra dem mer ansvariga för sitt mål och därmed underlätta att nå målet, har en lägre sannolikhet att nå sitt mål än de som håller målet hemligt.

Om vi säger att vi ska springa Stockholm maraton på under tre timmar nästa år och sprider det i hela vår bekantskapskrets, och på vår arbetsplats, så kommer vi inkassera lite cred för det från nu fram till sommaren 2018.

Det i sig devalverar målets värde! I stället för att vi ”commitar” oss till att springa under 3 timmar så börjar vi redan rida på vågen som följer med vårt högt ställda mål.

Målet blir en belöning redan nu, och segerns sötma när vi nått vårt mål blir mindre värt.

Mina personliga reflektioner kring mål

Att sätta mål för min vikt, sagoläsning med barnen eller kring något i mitt arbetsliv vid ett visst tillfälle har alltid fungerat dåligt.

Men jag hade inte varit där jag är idag om jag inte drömt och satt mål för mitt liv, såväl privat som professionellt.

För min del så fungerar mål bra (och då pratar vi för dagen, månaden eller året) om de enkelt går att bryta ner till en plan som inte kräver speciellt mycket tid eller förändring i mitt liv, för att planen ska gå att realisera.

Att gå ner i vikt är något annat.

Det handlar om att förändra vanor, tankemönster och beteenden. Att spara pengar eller att arbeta och verka annorlunda på arbetsplatsen följer samma logik.

Det handlar om att förändra beteenden, att då jobba med mål missar ofta då ofta målet.

Beteenden och design

Inom psykologin har det som kallas kognitiv beteendeterapi fått stort genomslag och insikterna kring hur vi kan ”programmera om oss själva” fascinerar.

Det intressanta med fokuset på beteenden är att det är just beteenden vi ofta vill komma åt och förändra när vi sätter mål.

Genom att falla tillbaka på den forskning som finns, och bruka praktisk kunskap från miljoner människor som ändrat sitt beteende, så kan vi närma oss frågeställningen kring att styra våra liv på ett helt annat sätt.

Vi fokuserar på vilka beteenden vi har och vilka vi önskar ha, sedan använder vi de verktyg som finns inom beteendeforskning och coachning för att nå önskat läge.

Jag har stor egen erfarenhet med att arbeta just med beteendeförändringar och det som vi ska runda av den här delen med, nämligen livsstilsdesign.

Ofta sätter vi mål för oss själva som är i konflikt med nuvarande tillstånd. Låt oss säga att du vill kompetensutveckla dig som ledare.

Det enklaste sättet att göra det är att

1) gå en kurs,

2) ha arbetsuppgifter som utvecklar dig, och

3) få stöd i vardagen från en mentor eller coach.

I det här sammanhanget har vi designat en grundstruktur som ger dig det du önskar.

Det ger helt andra förutsättningar för dig att lyckas med det du önskar än att läsa bloggar och böcker på kvällarna och aldrig få avsättning för dina kunskaper.

Effektivitet

Att var effektiv handlar om att styra sin tid och att veta när min förmåga att göra en viss syssla är som störst.

Som ni säkert inser så kan nästan alla metoder och knep som vi berört ovan användas för att göra oss effektivare. Därför har jag valt att göra översikten på detta vis.

Men det finns lite att tillägga här.  Men det får bli i ett uppföljande inlägg.

Jag erbjuder inspirationsföreläsningar kring det som är beskrivet i detta inlägg och coachar också enskilda individer i frågeställningar som handlar om att sätta och möta sina mål eller bli effektivare. Min kontaktinformation hittar du här.

Välkommen till Projektledarbloggen!

Jag som skriver här heter Anders Gustafsson och jag har ett stort intresse för ledarskap och projektledarhantverket. Jag har alltid varit mer intresserad av komplexa funktioner och övergripande frågeställningar i produktutveckling än jag varit för detaljer. Den bilden har förstärkts när jag alltmer börjat intressera mig för människorna runt om mig och hur jag påverkar dem.

Min utbildningsbakgrund är en Civilingenjörsutbildning på Y-linjen i Linköping, doktorandstudier - som aldrig avslutades - och på senare år har jag läst ledarskap och psykologi på universitetsnivå.

Du hittar mer om mig om du följer länken till LinkedIn precis här nedanför.

Idag jobbar jag som projektledare hos en teknikkonsult i Stockholmsregionen och där jobbar jag, som jag gjort i många år, med produktutveckling.