Agil utveckling: En översikt och metodgenomgång

Agil utveckling, även kallad Agile Development, är en metodik som används för att snabbt och flexibelt utveckla mjukvaror och produkter. Istället för att följa en traditionell och linjär utvecklingsprocess, fokuserar agil utveckling på att vara anpassningsbar och iterativ. I praktiken så anpassas utvecklingsmiljöer, roller och organisation parallellt och den agila utvecklingen och verksamheten kan därför se rätt annorlunda ut än traditionella linjära projekt och verskamheter.

Fortsätt läs så utvecklar vi det vidare!

Bild på en panter. Ett djur som sägs vara agilt.
Ordet agil används ofta för att beskriva något som är snabbrörligt, fokuserat och effektivt.

I det här inlägget skriver vi om vad ordet Agil betyder. Det agila ledarskapet beskriver vi här.

Vad innebär Agil utveckling?

Agil utveckling innebär att utvecklingsteam arbetar tätt tillsammans för att snabbt leverera värde till kunderna. Det handlar om att vara flexibel och anpassa sig till förändringar under utvecklingsprocessen. Istället för att göra en genomgripande och slutlig plan bygger agila team produkten i mindre delar som kan levereras till kund och testas.

Det gör det möjligt att snabbt iterera och svara på kundens behov.

I agil programvaruutveckling betyder ”iterera” att upprepa en utvecklingscykel, som planering, kodning, och testning, för att stegvis förbättra och anpassa produkten. Varje iteration är en kort, fokuserad utvecklingsfas.

Inledningsvis kan utveckingsteamet fokusera på att leverera den mest basala produkt som kan användas i någon form. Det möjliggör feedback och lärande. Här pratar vi ofta om Minimal Viable Product (MVP).

Denna metod minskar tid till leverans, vilket innebär att produkter når marknaden snabbare och möjliggör kontinuerlig anpassning baserat på användarnas återkoppling.

Tidig och regelbunden feedback från kunder används sedan för att styra utvecklingen i rätt riktning.

Ett centralt fokus i agil utveckling är att prioritera en fungerande produkt framför omfattande dokumentation. Detta tillvägagångssätt garanterar att teamet koncentrerar sig på att skapa värde och reagerar effektivt på kundens behov, vilket gör agil utveckling till en dynamisk och responsiv process.

12 agila principer

  1. Kundnöjdhet genom tidig och kontinuerlig leverans av värdefull programvara.
  2. Välkomna förändrande krav, även sent i utvecklingsprocessen. Agila processer utnyttjar förändringar till kundens konkurrensfördel.
  3. Leverera fungerande programvara ofta, från ett par veckor till ett par månader, med en preferens till den kortare tidsskalan.
  4. Affärsmänniskor och utvecklare måste arbeta tillsammans dagligen under projektets gång.
  5. Bygg projekt kring motiverade individer. Ge dem den miljö och stöd de behöver, och lita på dem att få jobbet gjort.
  6. Den mest effektiva och effektiva metoden för att förmedla information till och inom ett utvecklingsteam är ansikte mot ansikte-kommunikation.
  7. Fungerande programvara är den främsta måttstocken för framsteg.
  8. Agila processer främjar hållbar utveckling. Uppdragsgivare, utvecklare och användare bör kunna behålla ett stadigt tempo på obestämd tid.
  9. Kontinuerlig uppmärksamhet på teknisk excellens och bra design förstärker smidigheten.
  10. Enkelhet – konsten att maximera mängden arbete som inte görs – är väsentlig.
  11. De bästa arkitekturerna, kraven och designerna framträder från självorganiserande team.
  12. Vid regelbundna intervaller reflekterar teamet över hur det kan bli mer effektivt och justerar sedan sitt beteende därefter.

Punkterna är fritt tagna från det agila manifestet.

Fakta om agil utveckling

  • ✅ Agil utveckling är en flexibel metod för att snabbt leverera produkter till marknaden.
  • ✅ Agila metoder som Scrum, Kanban och DevOps används inom olika branscher och områden.
  • ✅ Företag som använder agila metoder har bättre förmåga att hantera förändringar, snabbare projektleverans och förbättrad team-moral.
  • ✅ Agil utveckling betonar samarbete i tvärfunktionella team och daglig kommunikation.
  • ✅ Agil utveckling fokuserar på att leverera värde till kunden genom inkrementell och fungerande utveckling.

När används Agil utveckling?

Agila metoder används ofta i projekt där kraven och förutsättningarna är osäkra eller kan ändras över tiden. Det är särskilt användbart i snabbrörliga och innovativa branscher där flexibilitet och anpassningsförmåga är avgörande.

Agila metoder sägs ibland vara utforskande och passar bra när en produkt växer fram, men kan med fördel användas inom exempelvis mjukvaruutveckling där behoven av utforskande är litet.

Det kan exempelvis handla om utveckling av protokollstackar och standardinterface. Här ger det interativa arbetssättet stora möjligheter att leverera i steg och testa tidigt. Testmiljöer och testriggar utvecklas löpande och integration sker antingen löpande, eller som senast i samband med en iterations slut.

Men någonstans, exempelvis när vi pratar om verksamhet som vi förstår och kan planera, blir det agila arbetssättet lite krystat. Att bygga ett hus genom ett agilt upplägg verkar inte vettigt, för att nämna ett exempel.

Vilka projekt är lämpliga för agil utveckling

Agil utveckling passar bäst för projekt med klara leveransmål men osäkra detaljer i början. Det kan vara projekt där kraven inte är helt definierade, eller där marknaden och kundbehoven förändras snabbt.

Sedan måste de agila metoderna anpassas utifrån storlek och komplexitet.

SituationAngreppssättKommentar
Klara mål, osäkra detaljerAgil utveckling (inkl. Scrum)Flexibilitet, anpassning till förändrade behov
Väldefinierade, stabila kravVattenfallsmodellenStrukturerad, sekventiell utvecklingsprocess
Innovativa, experimentella projektLean StartupSnabb prototypning, lärande från misslyckanden
Småskaliga, enkla projektAgil utveckling (inkl. Scrum)Korta sprintar, snabba leveranser
Stora, komplexa systemAgil utveckling (inkl. SAFe)Hanterar komplexitet på storskalig nivå
Översikt av olika sätt att bedriva utvecklingsverksamhet.

Lean Startup är en metodik för produktutveckling som fokuserar på snabba iterationer och lärande genom en cykel av bygga, mäta och lära från kundfeedback. Det använder Minimal Viable Products (MVPs) för att testa och validera idéer med minimal risk, vilket främjar innovation och effektiv anpassning till marknaden.

Svagheter och risker med Agil utveckling

Att bedriva agil utveckling är inte självklart enkelt. Tvärtom så krävs det stor kunskap hos alla inblandade och det är ett omfattande förändringsarbete som ska till för att lyckas transformera en organisation.

Här är några exempel på misslyckanden som jag personligen sett eller tagit del av under åren.

  1. Agila team har inte kunnat uppskatta arbetes omfattning och bemaningsbehov vilket gjort att projektets tidplaner inte kunnat hållas.
  2. Styrning av projekten har fallerat. Ständiga ändringar, som inte koordinderats, och som egentligen inte förbättrat produkten, har malt ner projektet.
  3. Teamen blir aldrig klara. Produkten blir bättre, utvecklingsmiljön och processerna likaså. Men det blir ingen avslutande leverans.
  4. Att blanda elektronik, mekanik och SW i samma agila projekt är svårt då elektronik och mekanik har svårt att ha samma korta iterationslängd som mjukvara. Projektet blir spretigt.

Ett iterativt arbetssätt kan göras väldigt effektivt, men klarar inte större förändringar eller tekniklyft som inte enkelt kan brytas ned i mindre delar som i sin tur kan implementeras iterativt.

Ett exempel på detta är hur WordPress under en period fick släppa sitt traditionella agila arbetssätt och jobba in större teknikförändringar i ett mer traditionellt projekt.

Scrum

Scrum är en agil utvecklingsmetod som används för att hantera och organisera (mjukvaru)projekt. Det är en iterativ och inkrementell process där ett team arbetar tillsammans för att leverera värdefulla och fungerande produkter i korta tidsperioder, kallade sprintar.

Scrum är väldigt vanligt och spritt och kanske det mest kända agila arbetssättet inom produktutveckling. Men det används även inom marknadsföring och utbildningssystemet.

Vi har beskrivit Scrum mer i detalj i inlägget ”Vad är Scrum?”

Vad är Kanban?

Kanban är en metod som kan användas inom agil utveckling men som har sina rötter inom agil produktion. Metoden hjälper team att hantera sitt arbetsflöde och öka produktiviteten.

Metoden innebär att projektuppgifter representeras som kort som flyttas genom olika faser av processen. Det ger tydlighet om varje arbetssteg och gör det enkelt att identifiera flaskhalsar eller förseningar. Kanban-metoden fokuserar också på ständig förbättring genom att analysera data och optimera arbetsprocessen. Genom att använda Kanban kan team förbättra effektiviteten, minska slöseri och leverera högkvalitativa resultat i tid.

Hur fungerar Kanban-metoden?

Att förstå hur Kanban-metoden fungerar är nyckeln till att använda den effektivt i ditt team eller organisation. Här är några viktiga punkter att komma ihåg:

  • Kanban använder visuella tavlor med ett kolumnsystem för att visa arbetsprocessen. Detta ger en tydlig bild av status för varje uppgift.
  • Uppgifter representeras av kort eller lappar som flyttas över kolumner när de går igenom arbetsflödet.
  • Varje kolumn representerar en specifik fas i arbetsprocessen, som till exempel ”Att göra”, ”Pågående” och ”Klart”.
  • Teamet kan begränsa antalet arbetsuppgifter som kan vara i varje kolumn samtidigt för att undvika överbelastning och optimera produktiviteten.
  • Genom att implementera Kanban kan man minska flaskhalsar och identifiera och lösa eventuella produktionsproblem tidigt.
  • Metoden främjar också kontinuerlig förbättring genom att regelbundet utvärdera arbetsprocessen och göra justeringar efter behov.

Genom att använda Kanban-metoden kan team och organisationer uppnå bättre synlighet, styrning och effektivitet i sitt arbete.

Vad är fördelarna med att använda Kanban?

Att använda Kanban som metod för agil utveckling har flera fördelar. Här är några av dem:

  1. Visuell överblick: Kanban använder ett tavelsystem där arbetsuppgifter representeras av kort. Det ger en tydlig överblick över vad som behöver göras, pågår och är klart.
  2. Ständig förbättring: Kanban uppmuntrar till kontinuerlig förbättring genom att fokusera på att minimera flaskhalsar och förbättra arbetsflödet.
  3. Flexibilitet: Metoden är flexibel och anpassningsbar till olika arbetsstilar och projekttyper.
  4. Mer effektiv resursanvändning: Genom att begränsa antalet arbetsuppgifter som pågår samtidigt undviks överbelastning och resurser används effektivt.
  5. Transparens och samarbete: Alla i teamet har insyn i projektets framsteg och kan samarbeta för att nå målen.

Produktägare – Vad är deras roll

En produktägare är en central roll inom agil utveckling och agil projektledning. De ansvarar för att definiera och prioritera kraven och funktionaliteten för produkten. Deras roll är att förstå kundens behov och leda utvecklingsteamet för att skapa en framgångsrik produkt.

Kort sagt, produktägarens roll är att vara visionären och röst för kunden genom hela utvecklingsprocessen. Du kan läsa mer om produktägarens roll här.

Vad är en sprint?

En sprint är en viktig del av agil utveckling. Det är en kort, intensiv arbetsperiod där ett utvecklingsteam fokuserar på att leverera ett specifikt mål eller uppgift. Sprinten varar vanligtvis i cirka 1-4 veckor och innehåller alla steg i utvecklingsprocessen, från planering till testning och utvärdering. Under sprinten arbetar teamet i ett snabbt tempo och har dagliga möten för att hålla sig uppdaterade. Målet med en sprint är att snabbt och effektivt leverera värdefulla resultat till kunden eller användaren.

Vanliga frågor

Vad är manifestet för agil systemutveckling?

Manifestet för agil systemutveckling är en samling principer och värderingar som ligger till grund för agil utveckling. Det skapades av softwareutvecklare år 2001 och betonar vikten av individuella interaktioner, fungerande programvara, samarbete och anpassning till förändring. Genom att följa dessa principer kan man skapa bättre processer och framgångsrika samarbeten.

Vad innebär agilt arbete?

Agilt arbete är ett flexibelt arbetssätt inom system- eller mjukvaruutveckling som fokuserar på att leverera fungerande delleveranser i en inkrementell och iterativ process. Istället för att följa strikta och långdragna sekventiella faser, prioriterar man nära samarbete, anpassning till förändring och kontinuerlig förbättring. Genom att arbeta agilt kan man leverera produkter snabbare till marknaden och uppnå bättre kundnöjdhet.

Vad är fördelarna med agil systemutveckling jämfört med traditionell utveckling?

Agil systemutveckling har flera fördelar jämfört med traditionell utveckling. För det första kan man snabbare anpassa sig till förändringar i en föränderlig global marknad, vilket ger företag en konkurrensfördel. Dessutom främjar agilt arbete nära samarbete, vilket kan öka produktiviteten och skapa bättre teamdynamik. Agil utveckling möjliggör även fungerande delleveranser i tidiga skeden, vilket ger möjlighet till tidig användarfeedback och snabbare leverans av värdefull funktionalitet.

Vad är de tolv principerna i agil systemutveckling?

De tolv principerna i agil systemutveckling är:
1. Var responsiv och tillfredsställ kunden
2. Välkomna förändringar
3. Leverera fungerande produkter inkrementellt
4. Samarbeta i tvärfunktionella team
5. Stöd och lita på ditt team
6. Kommunicera med teamet
7. Mät framgång baserat på kundnöjdhet
8. Främja en hållbar utvecklingstakt
9. Fokusera på teknisk excellens och god design
10. Prioritera viktiga uppgifter
11. Låt teamen organisera sig själva
12. Utvärdera och förbättra kontinuerligt

Vad menas med iterativt arbete inom agil utveckling?

Iterativt arbete innebär att arbetsprocessen delas upp i iterationer eller delmoment. Istället för att arbeta i en kontinuerlig linjär process, utförs arbetet stegvis och det tillåter mindre, fungerande leveranser att göras under varje iteration. Det ger möjlighet att få snabb återkoppling och att successivt förbättra produktionen. Iterativt arbete är en viktig del av agil utveckling för att möjliggöra anpassning och kontinuerlig förbättring.

Vad är agility measurement index?

Agility Measurement Index (AMI) är en metod för att mäta graden av agilitet inom en organisation. Det används för att utvärdera hur väl man lever upp till de agila principerna och identifiera områden för förbättring. AMI kan inkludera olika aspekter som exempelvis teamens förmåga att hantera förändringar och företagets agila processer. Genom att mäta och bedöma agility kan man arbeta mot att skapa en mer smidig och anpassningsbar organisation.

Välkommen till Projektledarbloggen!

Jag som skriver här heter Anders Gustafsson och jag har ett stort intresse för ledarskap och projektledarhantverket. Jag har alltid varit mer intresserad av komplexa funktioner och övergripande frågeställningar i produktutveckling än jag varit för detaljer. Den bilden har förstärkts när jag alltmer börjat intressera mig för människorna runt om mig och hur jag påverkar dem.

Min utbildningsbakgrund är en Civilingenjörsutbildning på Y-linjen i Linköping, doktorandstudier - som aldrig avslutades - och på senare år har jag läst ledarskap och psykologi på universitetsnivå.

Du hittar mer om mig om du följer länken till LinkedIn precis här nedanför.

Idag jobbar jag som programledare inom försvarsindustrin i Stockholmsregionen.

Lämna en kommentar