Empowered? Vad betyder egenmakt? Det här måste du veta!

Vad betyder egenmakt, vet du det? Vet du när du själv är empowered, eller vet du hur du själva kan bidra till att skapa medarbetare som känner en hög nivå av egenmakt?

Det är lugnt om du svarar nej på frågorna ovan. Det är rätt många som inte inte är bekanta med begreppet empowerment eller egenmakt som det heter på svenska.

I det här inlägget ska vi gå igenom vad egenmakt/empowerment betyder och vad som påverkar känslan av egenmakt hos oss som människor. 

Vad betyder egenmakt? Vad betyder empowerment?

Empowerment översätts till egenmakt när vi går från engelska till svenska.

Fack-områdeEngelsk termSvensk översättningBeskrivning
AllmäntEmpowermentEgenmaktEn process där individer ökar sin förmåga och kunskap och förmåga för att kunna ta kontroll över sin situation.
MedicinPatient EmpowermentPatientbemyndigande/Patientens självbemyndigandeBegreppet används för att beskriva processen där patienter får större kontroll och inflytande över sin egen hälsa och vård.
Ekonomi (Kvinnor)Women’s Economic EmpowermentKvinnors ekonomiska egenmaktEn process som syftar till att öka kvinnors ekonomiska självständighet och inflytande.
ArbetslivEmployee EmpowermentAnställdas alt. personalens egenmaktEn strategi där anställda ges mer frihet, resurser och ansvar för att förbättra sin arbetsprestation och välmående.
Tabell med olika översättningar och tillämpningar av empowered i svenskan.

Engelskan har dessutom begreppet empowered som i det här sammanhanget betyder:

”make (someone) stronger and more confident, especially in controlling their life and claiming their rights.”

De flesta blir nog inte så mycket klokare av det svenska begreppet egenmakt då det inte används så ofta i vardagliga sammanhang. Själva uttrycket ger inte heller någon direkt ledtråd som gör att vi kan greppa innebörden.

En bild på en tjej som tyngs av kedjor. Eller som kanske är på väg att göra sig fri. Bilden symboliserar en del av egenmakt som ibland blir detsamma som frihet.
Egenmakt handlar om att ge människor förmåga att agera. Ibland handlar det om en väldigt fundamental förmåga, som att ge en människa en benprotes. Då upplevs egenmakt som en form av frihetskänsla.

Egenmakt innebär att en individ har:

  • Initiativförmåga
  • Förmåga att se helhet och möjligheter
  • En känsla av att det man står inför är hanterbart

En person som upplever en hög nivå av egenmakt har verktyg, resurser, kunskap och bemyndigande att agera på det sätt som krävs för att lösa en uppgift. Ordet förmåga förekommer ofta när vi pratar om just empowerment.

Egenmakt är viktigt när personer ska hantera svåra situationer i sina liv. Det kan handla om livsstilsförändringar i relation till sin hälsa eller förändring i svåra livssituationer.

Egenmakt gör det möjligt att:

  • Identifiera, välja och genomföra en utbildning som passar dig.
  • Hantera och delta i behandling av sjukdomar.
  • Påverka din hälsa.
  • Avsluta destruktiva relationer.

Många organisationer eftersträvar medarbetare med en hög grad av egenmakt av skäl som vi ska återkomma till lite längre ned.

Not: KASAM – känsla av sammanhang och mening – är något som påverkar människors förmåga att hantera olika svåra situationer. Främst då ur perspektivet ”motståndskraft”. Närbesläktat men inte detsamma som empowerment.

En grupp med människor som är tajt knutna till varandra. De ser glada ut. Bilden symboliserar egenmakt utifrån ett grupperspektiv.
Inlägget fokuserar mycket på den personliga känslan av egenmakt. Men resonemanget kan överföras till en grupp människor. Istället för känslan av ”jag kan” så blir det ”vi kan”.

Exempel på egenmakt

En person som på grund av handikapp är väldigt begränsad kommer uppleva en ökad känsla av egenmakt om träning eller hjälpmedel minskar eller helt tar bort begränsningen.

En soldat som har utbildning, träning och utrustning för att hjälpa skadade soldater har en högre grad av egenmakt än den soldat som saknar utrustning och träning.

En person som på kort tid och med gott resultat renoverar en bil eller ett hus har sannolikt startat arbetet med ett stark känsla av ”att det här löser jag, jag vet också hur”. Den personen besitter då en hög nivå av egenmakt.

Ladda ner material – Läs, sprid och spara

Tack för att du prenumererar på Projektledarbloggens utskick.

Det är tänkt att med jämna mellanrum inspirera, utbilda och informera dig som är ledare och/eller chef.

Det ger dig också tillgång till extramaterial du kan ladda hem. Här nedanför är ett sådant exempel!

Bli en mer effektiv chef och ledare

Introduktion till time management och personlig effektivitet för dig som är ledare och/eller chef.

Ladda ned!

Skillnaden mellan egenmakt och motivation

Motivation driver våra handlingar och vårt agerande. Egenmakt handlar om förmågan att faktiskt göra något.

Som vi diskuterar i inlägget om inre och yttre motivation så handlar motivation om viljan att nå någon form av belöning eller resultat.

vad är egenmakt
Motivation är ett mycket mer välkänt begrepp än egenmakt och första gången man ställer sig frågan ”vad är egenmakt” så kan det vara svårt att förstå skillnaden.

Egenmakt handlar om självförtroende och förmåga. Om förmågan att se en lösning – kanske en ganska så komplex sådan – och samtidigt se och förstå vad man själv ska göra för att få lösningen på plats.

Många är motiverade till att gå ner i vikt men gör det inte.

Den som ändrar sitt ätande och livsstil visar tydliga tecken på egenmakt.

En bild på en tjej som klättrat upp på en bergstopp. Att ha förmåga och våga något sådant är empowerment.
Med känslan av empowerment kommer förmågan att växa och våga. Vi har en känsla av väg framåt även om det är mycket som är oklart och svårt.

Motsatsen till egenmakt och empowerment

Motsatsen till egenmakt kan sägas vara en känsla av hjälplöshet och vanmakt.

Inom arbetslivet pratar man ibland om inlärd hjälplöshet.

Det används när företag drivs och organiseras på ett sätt som gör det svårt eller omöjligt för individer att ta de beslut och initiativ som behövs.

Du kan jobba med din egenmakt strukturerat

Här är några exempel på metoder och verktyg som du kan använda dig av för att jobba med din egenmakt:

  • Guidad dagboksskrivning (Guided Journaling) – Hjälper dig att reflektera över dina styrkor, mål och utmaningar. En vanlig fråga för att komma igång och jobba med frågor som relaterar till egenmakt är ”Vad är det som gör dig motiverad och engagerad i ditt arbetsliv eller vardagsliv?”.
  • Cliftonstrengths – Mät dina talanger och förmågor inom ett stort antal områden. Testet fokuserar på dina styrkor.

Moderna ledarskapsfilosofier har ofta mer eller mindre uttalade strategier för att stärka människors känsla av empowerment. Mer om det längre ned på sidan.

Egenmakt är också ett viktigt begrepp inom positiv psykologi som är ett forskningsområde där människans förmåga att nå sin fulla potential står i fokus.

Förstå känslan av empowerment – Fråga

Här är några frågor du kan ställa till en person för att förstå hur personen upplever sin situation och känsla av egenmakt:

  • Hur upplever du din förmåga att påverka din arbetssituation och dina arbetsuppgifter?
  • Hur ofta får du feedback och uppmuntran från din chef och dina kollegor?
  • Hur delaktig är du i beslutsfattandet och planeringen på din arbetsplats?
  • Hur utvecklar du dina kunskaper och kompetenser i ditt arbete?
  • Hur balanserar du ditt arbete med ditt privatliv och dina intressen?

En person med hög egenmakt kommer känna stort sammanhang, engagemang och kan beskriva hur han eller hon ska påverka i stort som smått.

En glödlampa som symboliserar upplysning, kunskap och insikter. De är viktiga delar i empowerment.
Kunskap och insikter är en viktig del i empowerment.

Egenmakt i arbetslivet

I arbetssammanhang påverkar empowerment i högsta grad människors prestation.

Medarbetare med en hög grad av egenmakt agerar självständigt, i linje med företagets önskemål och strategier.

De bevakar sin egen produktivitet och hanterar problem och avvikelser när det händer. Där det händer.

Personer med en högre nivå av egenmakt är oftare mer benägna att fatta och ta ansvar för beslut, de är mer kreativa och lojalare än individer med lägre egenmakt.

I sammanhang där människor företräder den verksamhet de jobbar i på något vis, som projektledare ofta gör i möten med kunder och underleverantörer, visar undersökningar att egenmakt är extra viktig och leder till nöjdare kunder och effektivare verksamhet.

Vilka faktorer påverkar nivån av egenmakt

Här är några faktorer som påverkar känslan av egenmakt hos en individ:

  • Rätt information vid rätt tillfälle.
  • Rätt kunskap.
  • Formell behörighet och legitimitet – Chefer och specialister har oftast högre känsla av empowerment.
  • Relationer och socialt nätverk.
  • Coachande och transformativt ledarskap höjer nivån av egenmakt.
  • Företagskulturen. Hur är synen på de som gör, och kanske misslyckas?

Negativa sidor och utmaningar med egenmakt

Det finns praktiska problem, såväl som sociala utmaningar, i en organisations strävan efter medarbetare med hög egenmakt.

Praktiska problem handlar exempelvis om hur mycket information ett företag kan dela med sig av, och när informationen ska delges.

Ska exempelvis medarbetare tidigt känna till att företaget valt att byta leverantör, eller att en kund inte längre anses lika central som tidigare?

Rätt information är en del i att skapa delaktiga och initiativrika medarbetare, men det kan, som vi nämnde ovan, finnas goda skäl till att vänta med att informera om vissa aspekter i ett stort företag.

Hög grad av egenmakt ger också individer med högre självförtroende.

Något som vissa personlighetstyper använder som grund för att utveckla sin arrogans.

Egenmakten kan också användas för personlig vinning, exempelvis genom att personer anser att de har rätt att komma och gå som de vill, eller att det inte behöver hjälpa andra utan kan nöja sig med att göra sitt.

Personer med stort behov av formella roller och titlar, och som kanske har en personlig läggning att inte kliva fram och ta ansvar om det inte är tydligt att det är just de som är ansvariga, kan utmanas när egenmakt är en av företagets viktigaste drivkrafter.

Jag har dock inte hittat något i den litteratur jag läst som pekar på att det allmänt skulle finnas en grupp som missgynnas av att organisationer och team använder empowerment som en viktig del i ledarskapet.

Empowerment – Obegripligt för nya medarbetare

Mycket talar för att ett instruerande ledarskap – se inlägget om situationsanpassat ledarskap – fungerar bäst när det kommer till att leda människor som är nya i ett sammanhang.

Ett instruerande ledarskap är relativt annorlunda jämfört med det coachande ledarskap som fungerar bäst för att skapa människor med egenmakt.

Företag som verkar för en hög grad av egenmakt, och som nyttjar det för att vara effektiva och kreativa, kan därför få svårt att skola in nya personer i komplexa roller och tjänster.

Det uppstår lätt en lucka någonstans i ledarskapet där personer ska gå från att vara under inskolning till att utföra komplexa handlingar helt på egen hand.

I traditionella hierarkiska organisationer kommer den övergången sent i karriären, kanske först när någon blivit chef.

Att anpassa ett ledarskap och en organisationer med egenmakt i fokus kan vara betydligt svårare än vad det kan verka, då själva begreppet egenmakt innebär att roller och processer anpassas för att möta individuella krav i organisationen.

Det finns inte ”ett sätt att vara” eller ”ett sätt att göra” på och tydliga beskrivningar av processer och roller kan saknas.

Ledarens påverkan – Egenmakt

Vi har tidigare diskuterat det transaktionella ledarskapet här på bloggen som i mångt och mycket bygger på att ledaren ska tillrättavisa och styra sina medarbetare.

Begreppet empowered används ofta i andra typer av ledarstil, exemplvis inom det transformativa ledarskapet, där ledarens roll är att skapa glada produktiva medarbetare. Som bidrar i organisationen på bästa möjliga sätt.

Här är nyckelbeteenden i ledarskapet som bidrar till ökad grad av egenmakt hos oss och andra:

  • Vi ser och värdesätt människorna och dess personlighet. Olikheter och mångfald bidrar till verksamheten.
  • Vi står för och förmedlar en ledarskapsvision. Det inkluderar projektets uppgift, värdegrund och strategi. Vi involvera medarbetarna i arbetet att forma och vårda ledarskapsvisionen.
  • Mål och riktning ska vara kända för alla. Delaktighet i framtagandet av SMARTa mål och riktning är viktiga delar i arbetet kring egenmakt.
  • Vi litar på människor.
  • Vi delger information som är viktig i individers beslutsfattande.
  • Vi delegerar ansvar och ”nyckelhändelser” i verksamheten. Vi låter andra kliva fram och företräda verksamheten, exempelvis i styrgruppsmöten eller viktiga beslutsforum.
  • Vi ger konstruktiv feedback, gärna i syfte att förstärka önskade beteenden.
  • Vi löser problem i stället för att diskutera människor och på vilket sätt de är problem.
  • Vi använder ett coachande ledarskap med frågan i fokus. Vi frågar för att förstå och för att få medarbetare att själva formulera svar på sina frågor.
  • Vi belönar och erkänner händelser där medarbetare uppträtt på önskat vis.

Tyvärr finns det en rad vanliga beteenden som minskar nivån av egenmakt i företagen idag.

De flesta ledare vill göra skillnad. Just ledarens önskan, i olika nivåer inom företaget, att visa handlingskraft och förmåga är i konflikt med skapandet av effektiva medarbetare som lyfter företaget.

Omorganiseringar, låg nivå av delaktighet, hemlighållandet av viktig information och toppstyrning är vanliga komponenter där ledaren vill förstärka sitt ledarskap och sin viktighet på bekostnad av medarbetarnas egenmakt.

Slutsats – Vad betyder egenmakt?

Att ha anställda med en hög grad av egenmakt sägs vara en konkurrensfördel då det leder till effektivare och mer innovativa organisationer.

Det kan till och med vara så att dagens platta organisationer kräver en stor grupp av anställda med en viss nivå av egenmakt för att ens lyckas med det man ska göra. Det finns helt enkelt inte några traditionella ledare kvar.

Normalt sett är också  anställda med egenmakt nöjdare, lojalare och mindre benägna att byta företag än de som inte är empowered.

Egenmakt är något man till viss del får möjlighet till och till viss del själv tar.

Jag hoppas att du fått lite mer insikt i vad egenmakt är och vad den engelska motsvarigheten empowerment betyder på svenska.

Vanliga frågor

Empowerment på svenska?

Empowerment översätts till egenmakt på svenska. (Ta) Makt över sin situation ska det utläsas som. Motsatsen är i någon mening vanmakt (oförmåga, hjälplöshet frustration).

Vad innebär empowerment?

Empowerment eller egenmakt är känslan du agerar i. Jag kan, jag vet, jag har förmågan att är alla typiska tankar eller uttalanden från någon med hög känsla av egenmakt.

Motivation och egenmakt är inte synonymer. Motivation betyder lust, vilja, drivkraft. Du kan vara högt motiverad att vilja göra något, men känna en låg nivå av egenmakt. Exempel på det är när du är ny på ett jobb, eller vill sluta röka efter en hälsoundersökning.

Vad är egenmakt?

Det är en term som används för att beskriva eller avgöra en persons förmåga att göra något. Det är till viss del en personlighetsfråga. Men det är också något som går att påverka i väldigt hög utsträckning.

Inom sjuk- och friskvård strävar man efter att höja en persons egenmakt genom att ha coachande samtal – där vårdtagaren görs väldigt delaktig i frågor kring sin hälsa – eller så söker man enkla tekniska lösningar som kan göra patienter mer självständiga.

Inom arbetslivet talar man om inlärd hjälplöshet. Egenmakt är motsatsen till det. Egenmakt ger högre inovationsgrad, nöjdare medarbetare och vanligtvis mycket bättre kundbemötande. Känner du egenmakt är du ofta initiativrik.

Vad påverkar känslan av egenmakt?

Kunskap, delaktighet, förtroende och kunskap påverkar känslan av egenmakt. Stödjande och coachande ledare samt teamkänsla är också viktiga delar i arbetslivet.

Välkommen till Projektledarbloggen!

Jag som skriver här heter Anders Gustafsson och jag har ett stort intresse för ledarskap och projektledarhantverket. Jag har alltid varit mer intresserad av komplexa funktioner och övergripande frågeställningar i produktutveckling än jag varit för detaljer. Den bilden har förstärkts när jag alltmer börjat intressera mig för människorna runt om mig och hur jag påverkar dem.

Min utbildningsbakgrund är en Civilingenjörsutbildning på Y-linjen i Linköping, doktorandstudier - som aldrig avslutades - och på senare år har jag läst ledarskap och psykologi på universitetsnivå.

Du hittar mer om mig om du följer länken till LinkedIn precis här nedanför.

Idag jobbar jag som projektledare hos en teknikkonsult i Stockholmsregionen och där jobbar jag, som jag gjort i många år, med produktutveckling.

Lämna en kommentar