Vad är positiv psykologi – För dig som ledare (och arbetskamrat)

Positiv psykologi är en inriktning inom psykologin som handlar om att uppmärksamma det positiva i livet och i hur människor upplever just detta.

I ledarskapssammanhang blir den positiva psykologin viktig för att kunna förstå vad det är som gör att människor presterar optimalt och når sin fulla potential.

Det kan jämföras med mer traditionellt ledarskap inom arbetslivet som främst fokuserar på avvikelser från det önskade beteendet eller resultatet.

Vad är positiv psykologi? Positiv psykologi handlar om vad det är, och vilka faktorer som gör att en människa mår bra, utvecklas och presterar på topp. Synsättet är lika applicerbart på grupp- som på individnivå. En mycket viktig del i positiv psykologi handlar om vikten att fokusera på styrkor, i stället för svagheter, hos individer och organisationer.

Genom att känna till de faktorer som får en människa att må bra och trivas på jobbet blir det också möjligt att skapa en arbetsmiljö som främjar människors välmående, såväl som utvecklar deras kompetenser och arbetsinsatser.

En intressant poäng och styrka med den positiva psykologin i arbetslivet är att tankegångarna, och den positiva effekten, inte behöver begränsas till den enskildes prestation eller upplevelser.

Av den anledningen blir positiv psykologi betydelsefullt att studera utifrån både ett individuellt och kollektivt perspektiv. De båda nivåer påverkar dessutom varandra.

I det här inlägget ska du få svar på frågan ”vad är positiva psykologi”. Du ska också få konkreta tips på hur du använder kunskapen i arbetslivet.

En historisk överblick av positiv psykologi

De idéer som har format den positiva psykologin har sitt ursprung i psykologin.

Personer som har varit inne på spåret av positiv psykologi tidigare har varit psykologer, sociologer och filosofer som Erich Fromm, Abraham Maslow och Carl Rogers.

Det de här personerna har haft gemensamt är att de intresserat sig för den mänskliga glädjen.

Under 1960-talet fick tankarna om vad som fick människor att blomstra och leva bra liv allt mindre plats i psykologiforskningen.

Motivet var att de amerikanska forskningsanslagen som finansierade psykologiforskningen, och indirekt psykologiutbildningen, styrdes mot att hjälpa amerikanska soldater och veteraner med olika psykiska problem.

Sedan 1980-talet har det blivit allt vanligare inom psykologin att fokusera på de positiva delarna i människors liv.

Sjukdom, motståndskraft och prestation

I arbetslivet finns det faktiskt ytterligare en viktig komponent inom psykologin som är central i många sammanhang.

Det handlar om att förstå och motståndskraften hos individer och organisationer.

Det handlar alltså om svaret på frågan varför vi inte blir sjuka eller nedbrutna av en situation där många blir det.

Eller om hur exempelvis sjukvården ska kunna hantera Corona-epedimin.

En del i motståndskraften kan vara olika copingstrategier hos individer eller organisationer.

Ett lästips är också att bilda sig lite mer om KASAM – Känsla av SAmmanhang och Mening – som har sin grund i forskning kring överlevare från förintelselägren som, till skillnad från majoriteten, mådde förvånansvärt bra.

Grundläggande idéer inom positiv psykologi

Inom den positiva psykologin fokuserar man på den subjektiva upplevelsen.

Vad som är ett gott liv för en person behöver inte vara det för någon annan.

Med det sagt så är ofta upplevelsen, nyttan personen upplever, i sig inte unik.

Den positiv psykologi faller i stället ofta tillbaka till väldigt basala behov och mekanismer hos oss människor.

Exempel på det är att vi inom den positiva psykologin försöker framkalla känslor av är:

• Välmående
• Glädje
• Optimism
• Meningsfullt liv och arbete
• Goda relationer
• Egenmakt – Empowerment

Välmående, glädje och optimism kan ses som närliggande ämnen.

Att ha en optimistisk inställning till livet, oss själva och det som sker runtom oss kan också göra så att vi känner glädje och får ett större välmående.

Samtidigt kan ökad glädje och större välmående göra att vi blir mer optimistiskt inställda.

Ett meningsfullt liv kan både handla om det vardagliga och det långsiktiga, och många gånger kan det handla om att hitta en balans där både vardagen och ens framtid känns bra och upplevs gå i rätt riktning.

Goda relationer kan vara en viktig del i att skapa ett större välbefinnande.

Det här kan vara viktigt både i privatlivet och för att skapa en god arbetsmiljö.

Det kan handla om bemötande, att fokusera på andras positiva egenskaper, att skapa en tillåtande miljö, att hjälpas åt och att tillsammans jobba mot ett gemensamt mål.

Sist, men inte minst, så handlar egenmakt om känslan av förmåga. Att känna att man kan.

Det kan handla om kunskap men också om synen på individens bidrag i en organisation.

En känsla av optimism och goda relationer på arbetsplatsen påverkar känslan av egenmakt.

Som du ser så flyter flera delar ihop och samverkar inom den positiva psykologin.

Du kanske känner igen en del tankar från idrottsrörelsen också. Där har den positiva psykologin lite större acceptans än den har inom arbetslivet.

I nästa stycke ska vi bli väldigt konkreta om hur du som ledare kan jobba för att dra nytta av teorierna kring positiv psykologi.

Vad är positiv psykologi för dig som ledare?

Den positiva psykologin går att applicera på individer och grupper och du som ledare kan påverka hur detta görs och resultatet i stor utsträckning.

Ibland är den största utmaningen, för de som tror på kraften i den positiva psykologin, att få just ledarna med på tåget.

Ett positivt ledarskap handlar mindre om att ”utmana” och jobba bort oönskat beteende.

Inte heller handlar ledarskapet inom den positiva psykologin om vad du som ledare gör för magiska grepp i form av organisationsförändringar och magiska beslut.

I stället handlar det om att individer ska komma till sin fulla rätt och en tilltro till att en välfungerande organisation, som rider på sina styrkor, har väldigt få ogynnsamma beteenden och inslag.

Här är konkreta punkter och tips på positiv psykologi i arbetslivet som du som ledare kan beakta i ditt ledarskap.

Säkerställ att människor kan känna flow

Flow handlar om att komma in i ett flöde där saker bara flyter på.

Det som kännetecknar detta är att saker nästan tycks ske automatiskt, samtidigt som resultatet kan bli otroligt bra.

Genom att komma in i ett bra flow kan vi komma på nya idéer och lösningar.

Som ledare kan du hjälpa människor att uppnå känslan av flow på arbetsplatsen genom att säkerställa att de kan jobba ostört under längre perioder.

Berätta den gemensamma berättelsen om vad vi är duktiga på

När vi är i en grupp och har en gemensam bild av gruppens styrkor blir det också lättare att arbeta utifrån dessa.

Gruppens styrkor blir det som ligger till grund för gruppens arbete.

Den gemensamma berättelsen blir ett sätt att föra gruppen samman och känna att det finns ett ”vi”, vilket förstärker gruppens samhörighet.

Ett sätt att förstärka den gemensamma berättelsen på en arbetsplats kan vara att köra en SOAR-övning.

Ge en målbild istället för problembeskrivningar

I den positiva psykologin fokuserar man på möjligheter.

Man fokuserar på dit man vill nå, och hur man når dit.

Vilken är målbilden?

Vad ska vi göra för att nå dit?

Vilka styrkor har vi som gör att vi kan nå målbilden?

Och om gruppen ännu inte kan något som hade varit bra att kunna: hur ska vi göra för att lära oss det vi behöver kunna?

Fokus på människors styrka

Som ledare ska du alltid fokusera på människors styrka och det de gör bra.

Det är ett sätt att stärka personernas självkänsla samtidigt som du visar att du tror på deras arbetsinsats.

Om du ser förbättringspotential ska du formulera den utifrån det de gör bra och hur de kan göra för att bli ännu bättre!

Tänk positiv feedback, men inte på ett överslätande verktyg för att undvika konflikt.

Det är viktigt att du som ledare faktiskt lägger tid och kraft på att formulera vad människorna runt dig är duktiga på!

Empowerment

Empowerment, eller egenmakt, handlar om att låta människor själva ta ansvar och ha inflytande på sin arbetsplats.

Jag har här ovanför länkat till ett separat inlägg om just egenmakt. Läs gärna det inlägget.

En arbetsmiljö som är organiserad på ett sätt där alla arbetare har inflytande öppnar för att alla kan mötas på ett jämlikt sätt.

Alla har makt över sitt eget, samtidigt som alla jobbar för att nå ett gemensamt mål.

Relationer

Relationer är grundläggande i den positiva psykologin.

Positiva relationer, där man höjer varandra och samarbetar, gör också att arbetsmiljön blir bättre.

När gruppen är sammansvetsad blir också gruppen starkare och det blir lättare att hålla samman under arbetets gång.

När arbetet sedan är klart kommer gruppen kunna stärkas ytterligare genom att alla kan se resultatet av vad de har åstadkommit tillsammans.

Du som ledare på en arbetsplats måste ta aktivt ansvar för att människor i organisationen har goda relationer.

En del i det är dina relationer till människor runt om.

En annan del handlar om att aktivt coacha människor så att de blir en del i en organisation, inte en kugge i ett maskineri.

Kritik mot positiv psykologi

En kritik som ibland riktas mot den positiva psykologin är att den förenklar en annars komplex tillvaro som påverkas av en mängd olika faktorer.

Genom att enbart fokusera på vissa utvalda delar av livet kan helhetsbilden bli enkelspårig.

I arbetslivet finns dessutom en rad faktorer som måste mätas och hanteras, som inte riktigt passar in i ramverket kring den positiva psykologin.

Ekonomiuppföljning kan vara ett exempel på det.

Den positiva psykologin som i mångt och mycket att fokusera på framtiden, mer än det förgångna, kan av vissa människor också uppfattas som historielös.

Sammanfattning – Vad är positiv psykologi

Vi har besvarat frågan ”vad är positiv psykologi” genom att svara att det handlar om att lyfta fram faktorer som får människor att blomma ut och prestera på toppen av sin förmåga.

Det kanske låter pretentiöst och allt för storslaget för det vanliga arbetslivet, de flesta av oss ska inte vinna OS i vårt arbetsliv.

Men positiv psykologi handlar i praktiken om så mycket mer. Om vardagliga saker som goda relationer, en bra balans mellan jobb och privatliv och känslan av att kunna bidra relevant på sin arbetsplats.

Som ledare har jag ofta reflekterat över att jag inte behöver piska mina medarbetare.

Istället har vi alla varit mer än nöjda om jag kunnat hjälpa människor att genomföra det de själv vill under sin arbetsdag!

Här är saker som att säkerställa att arbetsplatsen präglas av goda relationer, egenmakt och flow tips på positiv psykologi som är extremt enkel att använda sig av.

Vanliga frågor

Vad menas med positiv psykologi?

Positiv psykologi är läran om det som gör att vi mår, presterar och trivs bra. Historiskt var detta en naturlig del inom psykologin men i takt med att allt mer forskning i USA, under 1970-talet, kom att fokusera på att behandla psykiskt sjuka så minskade den positiva psykologin i betydelse. På senare år har trenden ändrats och positiv psykologi har blivit en allt viktigare del inom forskningen.

Hur börjar jag tillämpa positiv psykologi?

• Fokusera på individers och organisationers styrkor.
• Var tacksam och visa tacksamhet.
• Njuta av positiva upplevelser.
• Odla ett positivt tankesätt.
• Utför vänliga handlingar, var empatisk i ditt förhållningssätt till andra
  

Läs och lär mer

Mittuniversitetet har mycket läsvärda kurser för dig som ledare inom området Positiv Psykologi. Jag har själv läst flera ledarskapskurser där på distans och det har varit extremt utvecklande.

I den kursen jag läste använde vi boken Positive Psychology at Work av Sarah Lewis.

Den boken är väldigt heltäckande och direkt skriven för dig som ledare oavsett nivå eller roll.

För mig var det engelska språket lite ”annorlunda”, jag läser ju mest teknisk engelska, och det tog ett tag att vänja sig vid själva boken.

När jag väl kom förbi språket så har jag läst flera delar om och om igen så boken rekommenderas starkt!

Numera använder man även boken Positive Psychology at Work in a Nutshell av Ilona Boniwell, på samma kurs.

Ilona har tidigare skrivit en storsäljare som är en introduktion till positiv psykologi, men då mer ur ett allmänt perspektiv. Den nya boken som har tillägget ”at work” ska vara väldigt lik originalet men inriktat på arbetsplatsens positiva psykologi.

Jag har inte läst Positive Psychology at Work in a Nutshell men kommer lägga den på min inköpslista.

Kandidater för den läslistan är också:

• The Wiley Blackwell Handbook of the Psychology of Positivity and Strengths-Based Approaches at Work.

Tveka inte, köp hem någon av, eller alla böckerna, ovan och börja utbilda dig själv i hur du använder positiv psykologi som ledare!

Jag kan också tipsa om begreppet PERMA som är närbesläktat.