Flow – Ett sätt att nå bättre resultat snabbare och enklare!

Flow är ett mentalt tillstånd som uppstår när vi är djupt koncentrerade och fokuserade. Det är ett behagligt tillstånd som gör det möjligt att jobba under långa tidsperioder utan känsla av trötthet. Alla kan sannolikt uppleva flow, men det krävs exempelvis att uppgiften inte är för svår eller enkel för att vi ska nå flow.

Viss upplever flow så positivt att man kan komma ur hårt arbete upplyft och stärkt snarare än tvärtom.

Dessutom visar forskning på att vår förmåga att prestera och vara kreativa påverkas positivt när vi befinner oss i flow.

Flow har också visat sig vara en av de enklaste sätten att skapa mer harmoniska arbetsplatser och när personalen får möjlighet att genomföra vissa arbetsuppgifter när de befinner sig i flow så ökar trivseln markant.

Vi presterar helt enkelt bättre samtidigt som vi upplever det lättare att genomföra det vi håller på en mycket mer harmonisk arbetsplats när upplever flow!

Hur känns flow?

  • Våra sinnen är helt fokuserade på det vi gör. Inget annat betyder något.
  • I vår egna bubbla är vi som i trans.
  • Våra bekymmer tycks försvinna när vi känner en känsla av frid. Vi reflekterar inte över oss själva eller omgivningen.
  • Trötthet och smärta blir mindre påträngande och behov, så som mat och vatten, blir mindre viktiga.
  • Tidsbegreppet påverkas. ibland går tiden långsamt, ibland fort.
  • Flow handlar om en känsla av kontroll och självförtroende. Vi vet både vad som ska göras och hur vi ska lösa det som krävs.
  • Målet med det vi gör blir underordnat. Det är viktigare att göra än att uppnå ett resultat.

Känslan av flow kan komma relativt snabbt om rätt förutsättningar finns och man går något som man är van vid och på något vis tycker om.

I det här inlägget kommer vi prata mycket om flow utifrån ett arbetslivsperspektiv.

Som vi var inne på inledningsvis så finns det undersökningar som pekar på att verksamheter använder flow som en komponent i det vardagliga arbetet får en kraftigt förbättrad arbetsmiljö och mycket nöjdare medarbetare.

En del i detta kan vara att personal ges möjligheter att jobba koncentrerat och fokuserat under längre tidsperioder utan avbrott.

Flow kan användas för att få personal att bli effektivare. Samtidigt så uppfattas flow som väldigt positivt hos den som får möjligheten att jobba när man är i ”zonen”.

Vad är då flow?

Det vanligaste sättet att definiera flow är att beskriva känslan av flow som vi diskuterat ovan och då i synnerhet lyft fram det djupa fokus vi har när vi upplever flow.

Men det går att se att en människa är i ett flowliknande tillstånd genom studier av hjärnan, via exempelvis EEG, och genom att mäta olika hormoner.

Aktivering av vissa delar i frontalloben

Det vi då ser är att vissa delar i frontalloben, som är kopplade till aktiviteter så som självreflektion, är förhållandevis passiva.

Det innebär enligt neurologisk forskning att vi funderar mindre över våra tillkortakommanden och problem när vi upplever flow.

Tittar vi tillbaka på beskrivningen av flow så stämmer det väl med beskrivningen om att människor som känner flow inte oroar sig över saker och ting eller ältar.

Hjärnans belöningssystem

På samma sätt går det att se att hjärnans belöningssystem är aktivt när vi upplever flow, vilket brukar sammankopplas med att människor känner sig hoppfulla, positiva, pigga och motiverade.

Återigen så stämmer det väl med beskrivningarna av flow.

Fokusera eller söka

Sist men inte minst så finns det forskning som tyder på att ett hormon som heter noradrenalin är en viktig komponent när vi känner flow.

Noradrenalin verkar reglera huruvida vår hjärna väljer att fortsätta och fokusera på det vi gör eller om vi ska skifta fokus och leta efter något annat att fokusera på.

Flow är alltså självförstärkande i någon mening. Lyckas vi nå flow så hjälper noradrenalinet oss att behålla fokus.

Även det stämmer väl med hur människor upplever flow.

Forskningen kring flow

Professor Mihaly Csikszentmihalyi beskrev flow under tidigt 2000-tal och anses också vara den som gav fenomenet namn.

Han intresserade sig mycket för hur högpresterande idrottsmän, artister, konstnärer och intellektuella presterade på toppnivå och såg att många återkom till känslan av flow som en samlande faktor.

På senare tid så har neuropsykologin börjat intresserat sig för vad som händer i vår hjärna när vi känner flow, som vi såg tidigare i inlägget, och forskare har alltså kunnat bekräfta att det händer saker i vår hjärna då vi är djupt fokuserade.

Psykologer som studerar människor, och forskare som studerar hjärnan och olika hormoner däri, har alltså båda kommit fram till att flow existerar och det är ett tillstånd vi upplever i djupt fokus.

Ser vi bredare så finner vi också att det finns stora likheter mellan flow och de bärande principerna i mindfulness och vissa kallar till och med flow för arbetets mindfulness.

Hur kan vi använda flow till vår fördel?

Forskning inom positiv psykologi pekar på att arbetsplatser som är utformade på ett sådant sätt att man tillåter personalen att uppleva flow upplevs mycket mer positiva än de arbetsplatser som inte gör det.

Dels beror det på att flow tillåter oss att jobba effektivare samtidigt som vi gör av med mindre energi.

Det innebär att fler hinner göra det de ska, samtidigt som de känner sig mindre utarbetade.

Samtidigt så är känslan av flow i sig positiv.

Att få komma in på arbetsplatsen, ta en kopp kaffe och helt sjunka in i arbete ett par timmar är något som många upplever positivt.

Hur når vi flow?

Det finns två saker som mer eller mindre krävs för att vi ska nå flow:

  • Arbetsuppgiften får inte vara för svår eller för lätt om vi ska nå flow.
  • Vi måste ha lugn och ro, arbetstid utan avbrott, en viss period för att nå flow.

Den första delen handlar till stora delar om att vi ska ha en viss känsla av egenmakt och känna att vi kan göra det som krävs.

Att vi måste få tid att koncentrera oss och nå flow känns rimligt och naturligt, men det visar sig att tiden som krävs för att vi ska nå flow går att påverka, exempelvis genom att använda metoder så som Pomodoro-metoden.

Det för oss in på nästa del.

Faktorer som underlättar för oss att nå flow:

  • Direkt feedback på det vi gör underlättar flow.
  • Tydligt känsla av fokus, en känsla av att det vi gör är viktigt samt att vi har tydliga mål.

Många unga kan uppleva mycket starkt flow när de spelar datorspel, det beror sannolikt på att de har en väldigt direkt feedback på det de gör, tillsammans med att spelet effektivt stimulerar de belöningsmekanismer vi tidigare pratat om.

Den andra punkten handlar om vilken attityd vi har när vi närmar oss en arbetsuppgift.

Om vi inte tycker att det vi ska göra är viktigt, eller att tiden vi har avsatt är värdefull, så är risken för att vi lite lojt ska peta runt stor.

Då når vi inte flow.

Så planering av uppgifterna och att vi gör ett åtagande när vi startar uppgiften underlättar flow.

Pommodoro-metoden, som vi var inne på tidigare, hanterar båda aspekterna smart och gör att många lättare uppnår flow på kortare tid.

Lästips: I inlägget om hur du blir effektivare på jobbet så pratar vi mer om hur du kan planera dagen för att underlätta flow.

Vad stör vårt flow?

Avbrott, eller en känsla av att inte kunna styra sin tid innan det är dags för nästa avbrott, påverkar vår möjlighet att uppnå flow.

I synnerhet i kontorsmiljöer så är det något av en klassisk konflikt att prioritera mellan effektivitet och snabba svarstider.

Ledningen vill ha effektiv personal, men vill också ha möten, snabba omställningar och omedelbara svar.

Det krävs inte mycket förrän det aldrig finns tillräckligt mycket tid för eget arbete och den söndersplittrade arbetsdagen ger ingen möjlighet att uppleva flow.

Lägg sedan till trånga kontorslandskap där man sätter grupper på varandra ”för att underlätta samarbete” så kommer ofta en majoritet av personalen aldrig upplev flow på arbetsplatsen.

Men ofta har moderna arbetsplatser andra utmaningar utöver att freda tid för arbete.

Exempelvis så arbetar många utan rimligt stöd eller möjlighet att diskutera igenom det arbete man ser framför sig med någon.

Det skapar inte goda möjligheter för att hitta rätt balans mellan utmaning och känsla av kontroll som är viktig för flow.

Det skapar inte heller det åtagande som tydliga mål och detaljerande planering kan erbjuda.

Hur kan en arbetsplats arbeta med att underlätta flow?

Följande är exempel på planeringsupplägg och knep som kan göra att personalen får en möjlighet att arbeta i ett tillstånd av flow:

  • Pomodoro-metoden
  • Mötesfria perioder (förmiddagar alt. eftermiddagar)
  • Hemarbete
  • Detaljerade planering – Exempelvis genom SCRUM-tavlor

Ofta kan ett medvetande kring nyttan med flow och en dialog kring hur individer och team arbetar tillsammans räcka långt och göra det möjligt för fler att dra nyttan av flow.

Närbesläktade idéer och forskningsrön

För att vi ska kunna uppnå flow så har vi slagit fast att en uppgift inte får vara för enkel eller för svår.

Det är ett välkänt fenomen att vi människor under vissa förutsättningar lätt tappar motivationen att göra något om det inte är ”lagom utmanande”.

Forskare inom ledarskap hade sett det långt innan begreppet flow blev populärt och det är också ett välstuderat område inom pedagogiken.

Det råder därför ingen tvekan om att för enkla eller för svåra uppgifter dödar motivationen, och sannolikt också flow, ganska snart hos de allra flesta.

Tyvärr så har det visat sig vara rätt svårt att förutse hur svåra och komplexa uppgifter kan vara och det är ännu svårare att bedöma hur en person reagerar på en utmaning, det kan förändras på dagen beroende på hur exempelvis självförtroendet varierar!

Det situationsanpassade ledarskapet tittar på motivation och anpassar ledarskapet utefter motivationsnivån.

Rätt tillämpat så bäddar det ledarskapet för att människor ska få goda möjligheter att hitta rätt balans i sitt arbete.

En metod jag använt själv med stor framgång är att fokusera på att hjälpa de som sitter med ett problem så fort det bara går, och med stort fokus.

På så vis hamnar ingen under långa perioder själv med svåra problem utan man får möjlighet att jobba med mer greppbara uppgifter.

Det här med att hjälpa de som fastnat är en tanke som är viktig inom det Agila ledarskapet.

Lästips: Det tjänande ledarskapet är ett ledarskap som fokuserar på att hjälpa snarare än att styra och leda. Många delar i det Agila ledarskapet är inspirerat av denna typ av ledarskap.

Under det här stycket måste vi också prata om mindfulness.

Flow och mindfulness har många gemensamma delar, inte minst när det kommer till att fokusera här och nu.

Precis som vid flow så går det att mäta vad som händer när vi utövar mindfulness på hjärnnivå och det finns likheter.

Mindfulness gör också människor mindre stressade, påverkar positivt förmågan att fatta beslut, ökar deras förmåga till inlärning och bidrar till att öka den sociala kompetensen.

Åtminstone får vi den konsekvensen om vi tillämpar mindfulness över tid.

Här är en skillnad! Nyttan av flow kommer direkt!

Flow är inget flummigt hokus pokus som ger effekt över tid.

Det, tillsammans med den nytta som personalen ofta upplever, gör att kunskap kring flow i arbetslivet har stor potential att göra stor nytta snabbt!


Flera inlägg i samma kategori

Välkommen till Projektledarbloggen!

Jag som skriver här heter Anders Gustafsson och jag har ett stort intresse för ledarskap och projektledarhantverket. Jag har alltid varit mer intresserad av komplexa funktioner och övergripande frågeställningar i produktutveckling än jag varit för detaljer. Den bilden har förstärkts när jag alltmer börjat intressera mig för människorna runt om mig och hur jag påverkar dem.

Min utbildningsbakgrund är en Civilingenjörsutbildning på Y-linjen i Linköping, doktorandstudier - som aldrig avslutades - och på senare år har jag läst ledarskap och psykologi på universitetsnivå.

Du hittar mer om mig om du följer länken till LinkedIn precis här nedanför.

Idag jobbar jag som projektledare hos en teknikkonsult i Stockholmsregionen och där jobbar jag, som jag gjort i många år, med produktutveckling.

Lämna en kommentar