Vad är SCRUM?

Scrum är ett sätt att arbete, med ritualer och roller ungefär som vi är vana vid i traditionella projekt. Men den bakomliggande tanken som formar scrum är annorlunda och fångas i det som kallas det Agila manifestet.

Här får du en introduktion och fördjupning tillsammans med kommentarer utifrån vad jag lärt mig i stora som små scrum-projekt.

Vad är scrum?

Scrum är en agil projektledningsmetodik som används inom mjukvaruutveckling. Metoden betonar samarbete, kontinuerlig leverans och anpassning efter behov.

Teamet kan snabbt producera och utvärdera funktionalitet genom att använda korta arbetsintervaller, kallade sprintar. Scrum ger en flexibel ram för att hantera komplexa projekt och främjar öppen kommunikation och självorganiserande team.

I Scrum-processen definieras och prioriteras produktkraven i en backlog. Teamet planerar sina aktiviteter under varje sprint, tar på sig arbetsuppgifter och arbetar tillsammans för att slutföra dem. Detta främjar effektivitet genom tydliga mål och ansvarsområden. Delaktigheten är också stor.

Utöver den tekniska aspekten av mjukvaruutveckling fokuserar Scrum även på att bygga starka arbetsrelationer inom teamet. Genom dagliga stå-upp-möten kan medlemmarna synkronisera sina arbetsinsatser, identifiera hinder och lösa problem i realtid.

Scrum har bevisats vara framgångsrikt genom sin förmåga att hantera osäkerhet och snabba förändringar i förutsättningar och kravspecifikationer. Metoden möjliggör snabb utveckling av funktionalitet samtidigt som det upprätthåller en hög grad av kvalitet genom kontinuerlig integration och icke-förhandlingsbara interna standarder.

Genom att implementera scrum-metoden kan organisationer öka produktiviteten, förbättra samarbete och leverera produkter som effektivt möter kundernas behov. Genom att integrera Scrum i arbetsprocessen kan företag bli mer innovativa och anpassningsbara på en snabbt föränderlig marknad.

Scrum: En agil projektledningsmetodik

Agil projektledning använder ofta andra projektstyrningsmodeller som betonar täta leveranser, hög anpassningsförmåga och återmatning från användare av produkten.

Projektstyrningsmodellen kompletteras sedan med en projektmetodik och den idag mest populära metoden går under benämningen scrum.

Scrum-ramverkets grundläggande principer

Scrum är en projektledningsmetod som bygger på agila principer. Dess grundläggande principer inkluderar transparens, inspektion och anpassning samt självorganisering. Genom att implementera Scrum-ramverket kan team effektivt samarbeta för att maximera produktiviteten och leverera högkvalitativt arbete inom korta och iterativa utvecklingscykler.

Inom Scrum är transparens en viktig aspekt där all information om projektet ska vara tillgänglig för alla medlemmar i teamet. Inspektion innebär att regelbundet granska det pågående arbetet för att identifiera eventuella problem eller hinder. Anpassning handlar om att snabbt kunna anpassa sig till förändrade omständigheter och implementera lärande från tidigare iterationer. Slutligen fokuserar Scrum på självorganisering, där teamet har befogenhet att ta beslut och organisera sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat.

Genom att följa dessa grundläggande principer kan scrum hjälpa organisationer att möta krav snabbt och effektivt hantera komplexitet i sina projekt. Genom att använda detta ramverk kan team optimera sin produktivitet och kvalitet samtidigt som de blir mer flexibla och anpassningsbara till förändrade krav och behov på marknaden.

En viktig del inom scrum är täta leveranser och metodiken för med sig krav på byggmiljöer för mjukvara och test av den färdiga produkten. En bra produktarkitektur underlättar och det agila arbetet då ändringar blir enklare och mer lokala.

Roller i Scrum-teamet

I Scrum-teamet spelar olika roller en avgörande roll för att projektet ska lyckas. Här är fem viktiga roller i Scrum-teamet:

Roll	Ansvarsområde
Scrum Master	Ansvarar för att teamet följer Scrum-processen och fungerar som en coach för teammedlemmarna.
Product Owner / produktägare	Har ansvaret för att definiera och kommunicera kundernas krav samt prioritera arbetsuppgifterna.
Development Team / scrum team	Består av de personer som utför arbetet och är ansvariga för att leverera resultat i varje sprint.
Stakeholders / intressenter	De intressenter som har intresse av eller påverkar projektets framgång, till exempel kunder, användare eller chefer.
Sprint Review Committee / Sprint demo	En grupp som består av representanter från olika intressentgrupper för att ge feedback och godkänna det arbete som har utförts.

Förutom dessa roller är det också viktigt med effektiv kommunikation, samarbete och tydliga mål inom Scrum-teamet.

Scrum-processen

Vad är en sprint?

En sprint är en tidsbestämd arbetscykel inom Scrum, oftast mellan två och fyra veckor lång. Under denna period fokuserar teamet på att slutföra ett förutbestämt antal uppgifter som valts ut från produktens backlog.

Här är några nyckelpunkter om sprints:

1. Tidsgräns: Varje sprint har en fast längd, och målet är att de uppgifter som valts för sprinten ska vara klara när tiden är slut.
2. Planering: I början av varje sprint hålls ett planeringsmöte som kallas sprintplanering. Här bestämmer teamet vilka uppgifter från produktens backlog som ska inkluderas.
3. Dagliga möten: Under sprinten hålls dagliga korta möten, ofta kallade ”daily scrum” eller ”daglig ståupp”. Syftet är att synkronisera teamets arbete och identifiera eventuella hinder.
4. Slututvärdering: När sprinten närmar sig sitt slut hålls en slututvärdering där teamet demonstrerar det arbete som slutförts. Detta följs ofta av ett sprintretrospektiv där teamet diskuterar vad som gick bra, vad som kan förbättras och hur förändringar kan genomföras i nästa sprint.

En sprint är inte bara en period av hårt arbete, utan även en chans för teamet att lära sig, anpassa sig och förbättra sitt arbetssätt.

Tanken är att sprintens längd väljs så det går att låsa arbetet under sprinten, samtidigt som vi möter kraven på flexibilitet och förmågan att omplanera.

Att inte bryta en sprint och planera om under sprinten är lite av en helig regel inom scrum. Motivet är att vi inte kan planera om hela tiden och att själva planeringen innebär en form av åtagande från gruppen och individen. Frekvent omplanering förstör detta.

Sprintplanering

Åtgärd	Mål
Definition of Done	Sätter klara krav på när en uppgift anses vara avslutad
Sprintmål	Beskriver vad teamet vill uppnå under sprinten
Uppgifter	Identifierar och prioriterar arbetsuppgifter för sprinten
Tidsuppskattning	Bestämmer hur lång tid varje uppgift kommer att ta
Prioritering	Anger vilka uppgifter som är mest brådskande eller viktiga

Förutom dessa punkter är det också viktigt att involvera hela teamet i beslutsfattandet, klargöra eventuella osäkerheter och skapa en realistisk plan för sprinten. Denna process hjälper till att säkerställa att teamet är på rätt väg mot sina övergripande mål.

I Scrum används både tid och story points i planeringen, men de används på olika sätt och för olika ändamål:

Story Points:

• Story points är en enhet för att mäta den relativa storleken av en uppgift jämfört med andra uppgifter.
• De används oftast för att skatta komplexiteten, osäkerheten och mängden arbete för en användarhistoria eller uppgift, snarare än den exakta tiden det tar att slutföra den.
• Användandet av story points kan hjälpa team att förutsäga hur mycket arbete de kan slutföra i en kommande sprint, baserat på hur mycket de har slutfört i tidigare sprintar (kallat teamets ”velocity”).

Tid:

• Tid används ofta i form av timskattningar för enskilda uppgifter inom en användarhistoria.
• Medan story points ger en hög nivå av skattning för hela användarhistorien, kan timskattningar användas av team för att bryta ner en användarhistoria i mindre, mer hanterbara uppgifter och skatta hur lång tid varje uppgift kan ta.
• Sprintens längd definieras också i tid, oftast mellan två till fyra veckor.

Båda metoderna har sina fördelar, och valet mellan dem beror ofta på teamets preferenser, erfarenhet och arbetsmiljö. Många Scrum-team använder en kombination av båda: story points för att skatta användarhistorier på en högre nivå och tid för att skatta enskilda uppgifter på en mer detaljerad nivå.

Daglig Scrum

Under det dagliga Scrum-mötet delar teammedlemmarna sina framsteg genom att svara på tre enkla frågor: Vad har jag åstadkommit sedan igår? Vilka utmaningar stöter jag på? Vad är min plan för dagen? Denna korta uppdatering ger hela teamet en tydlig bild av projektets framsteg och hjälper till att identifiera eventuella hinder eller behov av samordning.

Detta snabba möte brukar äga rum på morgonen och bör vara strukturerat och effektivt.

Scrum mastern är ansvarig för att hålla tidsramen och se till att alla får chansen att dela sin information. Genom dagliga Scrum-möten kan teamet förbli synkroniserat, fokuserat och agera snabbt vid behov.

Scrum-mastern är inte en traditionell ledare utan jobbar främst med att assistera teamet i ett tjänande ledarskap.

Sprintgenomgång – Sprintdemo

En Sprintdemo avslutar en spriont och det här teamet delar med sig av sin nya produktutveckling till kunden eller produktägaren genom en demonstration.

Tanken här är att sprintarbetet ska leverera användbara produkter vid varje sprint. Det bidrar till en ökad kvalité, minskade behov av integration och möjliggör återmatning från brukarna av produkten.

I själva verket är detta ofta lite för optimistiskt. Vi har ofta kompletterat sprintdemon med demonstrationer av mock-ups eller resultat från simuleringar.

Men avstämningen är viktig och tanken att kunna föra ut något efter varje sprint är en bärande del i scrum.

Sprintretrospektiv

Scrum-team strävar ständigt efter att förbättra sig och sprintretroperspektivet är en viktig del i kontinuerlig förbättring och lärande.

Teamet utvärderar vad som fungerade bra under sprinten och identifierar framgångsfaktorer.

Eventuella utmaningar och hinder som uppstod under sprinten diskuteras och analyseras. Diskussion och analys av eventuella utmaningar och hinder görs också.

Sedan prioriteras förbättringsarbetet och det som bedöms som viktigt förs in i den kommande sprintplaneringen och hanteras där.

På så vis får förbättringsarbetet en naturlig plats i scrum-planeringen.

Retrospektivet innefattar ofta aktiviteter som gruppövningar, brainstorming eller dataanalyser och det är viktigt att alla projektmedlemmar bidrar.

Scrum-artefakter

Artefakt	Beskrivning
Produkt-backlog	En prioriterad lista med alla funktioner, förändringar och förbättringar som ska genomföras. Den ägs och underhålls av produktägaren.
Sprint-backlog	En lista med uppgifter som teamet har för avsikt att slutföra under den aktuella sprinten. Den skapas under sprintplaneringen och informationen tas från produkt-backloggen samt förbättringsarbetet.
Inkrement	Det som har producerats under sprinten och som är redo att levereras. Ett inkrement ska vara ”Done”, vilket betyder att det uppfyller teamets kvalitetskriterier.
Burn-Down graf	En graf som visualiserar teamets framsteg under sprinten. Den uppdateras dagligen och visar hur mycket arbete som återstår jämfört med den tid som är kvar av sprinten.

För större projekt så är det inte ovanligt att produkt-backloggen delas upp i flera delar och att dessa kallas releaser.

Produktbacklog

En produktbacklog är en dynamisk lista över funktioner, krav och idéer för en produkt. Varje artikel i backlogen har en beskrivning, uppskattningar av arbetsmängd och prioriteter. Det ger en överblick över vad som ska utvecklas i produkten.

Denna dynamiska lista är viktig för att organisera och prioritera alla utvecklingsaktiviteter. Den uppdateras regelbundet för att anpassa sig till förändrade behov och marknadsförhållanden.

Genom att använda en produktbacklog kan teamet få tydlighet om vilka funktioner och prioriteringar som behöver tas hänsyn till vid planering av sitt arbete.

Ofta så görs löpande en förfining av innehållet i backloggen, som en del av sprintarbetet, och stora block bryts ned i mindre och de delar som ligger nära implementation tidsuppskattas och defineras mer i detalj.

Sprintbacklog

Sprintbacklogen är en specifik lista med uppgifter som ett Scrum-team har för avsikt att genomföra under en kommande sprint. Denna lista är en undergrupp av produktbacklogen, vilket innebär att all funktionstillväxt i sprintbacklogen ursprungligen kommer från produktbacklogen.

Under sprintplaneringsmötet väljer teamet ut vilka uppgifter från produktbacklogen som ska ingå i sprintbacklogen. Det är avgörande att detta urval baseras på teamets kapacitet och prioriteringen av uppgifter i produktbacklogen.

Med andra ord bör teamet se till att de inte överbelastar sprintbacklogen och att de uppgifter som väljs verkligen är de mest angelägna och värdeskapande för projektet vid den tidpunkten.

Vid sprintplaneringen är det också viktigt att varje uppgift i sprintbacklogen är tydligt definierad och nedbruten till en hanterbar storlek. Detta säkerställer att teamet har en klar förståelse för vad som krävs för att slutföra varje uppgift och kan undvika missförstånd under sprintens gång.

Sprintplaneringen görs av teamet och sprintbacklogen ska ses som ett åtagande och planeringen ska därför göras av scrum-teamet.

Burndown-graf

En burndown-graf är en grafisk representation av hur mycket arbete som återstår att göra under en sprint i Scrum. Grafen visar den ursprungliga uppskattningen av arbetsbelastningen – i tid eller story points – och hur den minskar över tiden i takt med att funktion implementeras.

Genom att använda faktiska data kan teamet få en översikt över arbetets framsteg och identifiera eventuella förseningar eller problem. Detta hjälper till att optimera effektiviteten och leveransen inom tidsramen för sprinten.

Utan burndown-graf så är det svårt att lära sig hur mycket ett scrum-team kan göra under en sprint och hur långt det är kvar till projektavslut.

Fördelar och nackdelar med Scrum

Scrum är en agil projektledningsmetod som har både fördelar och nackdelar.

Fördelarna med Scrum inkluderar effektiv kommunikation, snabbare produktutveckling och flexibilitet att anpassa sig till förändringar. Dess agila natur möjliggör även förbättrad teamdynamik och ökad kundtillfredsställelse.

Nackdelarna med Scrum innefattar behovet av bra teamkommunikation, självstyrda team och engagemang. Det finns också risker med ofullständig planering och eventuell ineffektivitet om metoden inte används korrekt.

Det är viktigt att notera att valet av projektledningssätt beror på olika faktorer, såsom projektets komplexitet och företagets kultur. En grundlig bedömning av behoven bör göras innan man beslutar vilken metod som är bäst lämpad för ett specifikt projekt.

Scrum och agila metoder fungerar väl där vi utforskar vägen fram till en produkt eller lösning. Om vi inte gör det utan gör något välkänt, som bygger ett hus eller bedriver ett fraktbolag så kan utforskande principer som agila projektledningsmetoder vara fel val och skapa mer problem än de löser.

Skillnaden mellan Scrum och andra projektledningsmetoder

Scrum och andra projektledningsmetoder skiljer sig på flera sätt. I Scrum används en iterativ och inkrementell process för att hantera projekt, medan andra metoder kan vara mer linjära.

Scrum fokuserar på flexibilitet och anpassning under projektets gång, medan andra metoder kan ha striktare planering. Scrum-teamet är självgående och organiserat kring olika roller, som scrum master och produktägare, medan andra metoder kan ha en mer hierarkisk struktur.

Den agila naturen i Scrum gör att det är lämpligt för projektmiljöer som kräver snabba ändringar och kontinuerlig utveckling.

Inom Scrum finns det en stark betoning på kommunikation och samarbete inom teamet, vilket bidrar till snabbare beslutstagande och ökad produktivitet. Dessutom möjliggör den agila metodiken i Scrum regelbunden feedback från kunderna, vilket leder till bättre produkter som möter deras behov.

Scrum i olika branscher och teamstorlekar

Scrum används inom olika branscher och med olika storlekar på team. Metoden är anpassningsbar och kan tillämpas inom IT, marknadsföring och linjechefsarbete.

Teamen kan vara små eller stora, men grundprinciperna för Scrum kan ändå tillämpas effektivt. Oavsett bransch eller storlek på teamet ger Scrum en strukturerad metod för att organisera arbetsprocessen och främja samarbete och kommunikation.

Scrum implementeras i företag av alla storlekar och inom olika sektorer över hela världen. Vissa föredrar mindre team med 3-5 medlemmar, medan andra har större projekt där teamen består av 10-15 personer eller fler.

Skillnaderna i bransch och teamstorlek kräver anpassningar av metoden, men de agila principerna är fortfarande centrala. När det krävs flera scrum-team används metoder som kallas för scrum-of-scrums eller Scaled Agile Framework (SAF).

Det finns rejäla utmaningar i att implementera scrum-liknande arbetsmetoder i verksamheter med långa ledtider eller som inte riktigt passar in i mjukvarans värld. Min erfarenhet handlar främst om elektronik och mekanik.

Vanliga utmaningar i Scrum och hur man löser dem

Många organisationer och projekt använder scrum av fel anledning, exempelvis för att man:

• vill bejaka ändringar, trots att man jobbar mot välspecade standarder
• tror att man kan ändra sig hela tiden, även med det som är klart
• har hört att man kan dokumentera mindre, eller inte alls
• tror att man är effektivare om man provar i produkten än tänker först

Min erfarenhet säger att det här kan leda fel.

Om vi dessutom bär ut en produkt utan bärande identitet och idé till olika kunder så är det inte säkert att vi någonsin får en värdig produkt som konvergerar till något generellt användbart.

Scrum handlar om effektivt teamarbete och ett arbetssätt som bejakar ett utforskande arbetssät, men det löser inte några andra problem och utmaningar som finns inom produktutvecklingen.

Kritik mot Scrum och dess hantering

Scrum är en agil projektledningsmetod som används inom mjukvaruutveckling. Det har riktats kritik mot Scrum och dess sätt att hanteras. Här är några punkter som kritikerna har framfört:

• En av de vanligaste kritikerna är bristen på omfattande dokumentation i Scrum-processen. Vissa anser att detta leder till ett bristande kunskapsutbyte och svårigheter att spåra förändringar över tid.
• En annan kritikpunkt är att Scrum främjar flexibilitet och reaktivitet istället för noggrann planering i förväg. Detta kan vara utmanande för team som arbetar med mer komplexa och långsiktiga projekt.
• Vissa menar att Scrum ofta överlåter alltför mycket ansvar till teamet utan tillräckligt med stöd från ledningen. Detta kan leda till otydlighet och problem när det gäller beslutsfattande och prioriteringar.
• Scrum rekommenderar mindre teamstorlekar för att främja samarbete och produktivitet. Detta kan skapa utmaningar när det gäller skalbarhet och koordinering för större projekt där flera team behövs.
• Kritiker har påpekat att fokuset på upprepade sprintar inom Scrum kan leda till att teamet endast fokuserar på att leverera kortsiktiga resultat, vilket kan innebära att långsiktig strategisk planering försummas.
• Eftersom Scrum är en flexibel metod kan det vara svårt att implementera och anpassa den korrekt. Detta kan leda till misslyckanden och förlorad tid.

Det finns också andra problem som har framförts av kritiker när det gäller Scrum. Dessa inkluderar frågor om transparens, effektivitet och konflikthantering i teamet. Det är viktigt att vara medveten om dessa problem för att kunna hantera dem på lämpligt sätt och hitta lösningar som fungerar för ditt specifika projekt.

Jag har själv erfarenhet av agila arbetssätt där det tillslut inte är möjligt att göra större förändringar inom ramen för sprintbegreppet. Jag har skrivit om det här där jag diskuterar hur wordpress gick ifrån sina regelbunda releaser för att göra ett tekniklyft.

Vanliga frågor

Fråga 1: Vad är scrum?

Svar: Scrum är en agil projektledningsmetod som används för att organisera och administrera komplexa projekt. Det används främst inom mjukvaruutveckling men kan även användas inom andra branscher.

Fråga 2: Hur fungerar Scrum?

Svar: Scrum fungerar genom att dela upp projektet i mindre arbetsenheter kallade ”sprints”. Varje sprint är en kort tidsperiod, vanligtvis mellan en vecka och en månad, där ett specifikt mål ska uppnås. Projektteamet arbetar tillsammans för att nå dessa mål och har möten regelbundet för att utvärdera framstegen.

Fråga 3: Vilka fördelar finns det med att använda Scrum?

Svar: Scrum kan ge flera fördelar, inklusive ökad flexibilitet, snabbare leverans av produkter, förbättrad kommunikation och samarbete inom teamet, bättre möjlighet att anpassa sig till ändrade krav och ökad kundnöjdhet.

Fråga 4: Vilka är de huvudsakliga rollerna i Scrum?

Svar: De huvudsakliga rollerna i Scrum är produktägaren, scrum master och teamet. Produktägaren är ansvarig för att definiera och prioritera produktens krav, scrum mastern är ansvarig för att coacha och stödja teamet samt se till att scrum processen följs, och teamet är ansvarigt för att leverera arbetet.

Fråga 5: Vad är en sprint backlog?

Svar: En sprint backlog är en lista över uppgifter som ska utföras under en sprint. Denna lista utarbetas av teamet tillsammans med produktägaren och scrum mastern och används som grund för att planera och genomföra arbetet.

Fråga 6: Kan Scrum användas i andra branscher än mjukvaruutveckling?

Svar: Ja, Scrum kan användas i andra branscher än mjukvaruutveckling. Metoden kan anpassas och tillämpas på olika typer av projekt och team, till exempel inom marknadsföring, utbildning och produktutveckling.