Tjänande ledarskap – Servant Leadership på engelska – handlar om en ledarskapsstil där ledaren sätter de anställda främst.
Istället för att leda och styra så är ledaren där för att hjälpa, vårda och se till att personalen växer.
För många blir detta något av en paradox när personalen inte längre arbetar för ledaren utan saker och ting framställs ”tvärtom”.
Här är det ledaren som jobbar för personalen.
Metoden anses ha sitt ursprung i arbete som Robert K. Greenleaf gjorde på tidigt 1970-tal, men ledarskapsstilen har växt i popularitet under 2000-talet och det finns en hel del modern forskning kring konceptet tjänande ledarskap.
Definition av tjänande ledarskap – Vad innebär tjänande ledarskap?
Vad är tjänande ledarskap då?
Det finns ingen entydig definition och modell som fångar det tjänande ledarskapet fullt ut.
Utifrån det samlade material Greenleaf skrivit så finns det en sammanställning över 10 stycken karaktäristiska beteenden hos en tjänande ledare, vilket jag tycker fångar modellen bra:
- Ledaren lyssnar. Det andra har att framföra är viktigare än ledarens budskap.
- Ledaren är empatisk och sätter sig in i andras situation istället för att genomdriva sin agenda.
- Ledaren vårdar sina följare och ser till deras välbefinnande i en vid helhet.
- Ledaren fäster stor vikt vid att vara medveten om helheten. Man beaktar omgivningen och sin egen roll i relation till andra.
- Ledaren försöker övertala människor att göra saker istället för att kräva lydnad. Vissa beskriver tjänande ledarskap som en form av konsensus kultur.
- Ledaren skapar en vision för verksamheten i en större helhet vilket inkluderar samhället och människorna där.
- Ledaren har god förmåga att förutse och förstå framtiden utifrån sin medvetenhet och kunskap om historien,
- Ledaren tar sitt ledarskap på största allvar och sätter sin och organisationens arbete i relation till samhällets bästa.
- Ledaren känner starkt för den personliga utvecklingen hos sin personal.
- Ledaren skapar en samhörighet och gemenskap som räcker längre än arbetsplatsen. Innom gemenskapen ska människor kan känna sig trygga och delaktiga.
Syftet med ledarens beteende är att skapa trygga och starka individer på arbetsplatsen.
I de alternativa beskrivningar som finns, många av senare datum, finns det några ord som återkommer, som vi inte ser här ovanför, och jag tänker då främst på ord som empowerment – på svenska egenmakt – och äkthet i sitt ledarskap.
Hur fungerar det tjänande ledarskapet?
Servant Leadership går ut på att man i slutänden vill uppnå tre huvudresultat i sitt ledarskap:
- Medarbetarna ska växa samtidigt som förmågan att göra sitt arbetet ökar.
- Organisationen förmåga att hantera sina uppgifter ska öka.
- Företaget har en positiv inverkan på samhället och människor runt om.
Man når hit genom att man lyckas skapa en inkluderande organisation där människor känner sig trygga och delaktiga.
Det visar sig bland annat genom att man kan visa att anställda på företag som använder sig av tjänande ledarskap har:
- Högre lojalitet än motsvarande anställda på liknande bolag.
- Lägre stressnivåer.
- Högre känsla av jobbglädje.
- Högre nivå av motivation.
- Högre grad av engagemang.
När ledarskapet fungerar så ser man också att arbetsplatsen blir säkrare – statistiskt färre olyckor och skador – samt att personalomsättningen sjunker.
I sin strävan att få hela och välmående medarbetare så går man långt och bryr sig om problemställningar som finns långt utanför arbetsplatsen.
När fungerar inte tjänande ledarskap?
Det finns en tydlig koppling mellan att personalen känner för och önskar ett tjänande ledarskap och sannolikheten att lyckas med att nå målen i ledarskapet.
Motstånd mot det intjänade ledarskapet kan bottna i att individer känner att arbetsgivaren kommer för nära frågor och områden som man upplever som personliga.
Kultur, nationell så väl som företagskultur, kan också göra att ett tjänande ledarskap ses som en mer eller mindre naturlig del i relationen med arbetsgivaren.
Vårdande institutioner har ofta det tjänande synsättet mer naturligt och samhällen med liten hierarkisk struktur, så som vi i Sverige har, har ofta lättare att få acceptans för det tjänande ledarskapet än i sammanhang där motsatsen gäller.
Det kan då exempelvis handla om företag där det finns en inbyggd tävlan mellan anställda eller samhällen som sätter stor tilltro till hierarkiska strukturer.
Det kan också finnas starkt motstånd inom en organisations ledare mot det tjänande ledarskapet.
Vi återkommer till det senare.
En mer intuitivt tilltalande ledarskapsfilosofi kan vara det transformativa ledarskapet som du kan läsa mer om om du följer länken.
Finns det bevis för att tjänande ledarskap fungerar?
I många fall – men inte alla – så fungerar det tjänande ledarskapet bra och det finns framgångsrika företag, så som Starbucks och Southwest Airlines, som använder metoden framgångsrikt.
Det finns dessutom forskningsstöd för att ledare som använder sig av ett tjänande ledarskap kan åstadkomma och nå de nyttor man eftersträvar på ett ordnat och strukturerat vis.
Det finns starka beröringspunkter mellan det tjänande ledarskapet och det som lyfts fram inom exempelvis forskningsområdet positiv psykologi, som vi skrivit om här tidigare, och andra ledarskapsteorier som transformativt ledarskap eller autentiskt ledarskap.
Så det här är ingen ledarskapsteori som existerar helt i vakuum.
Sist men inte minst: Agila tänkare har hjälpt till att lyfta fram det tjänande ledarskapet genom att man bland annat pekar på Scrum-mastern som en Servant Leader.
Även i det Agila sammanhanget finns det gott om företag som kan peka på nyttan av ett annorlunda ledarskap och det finns också forskningsstöd för att andra synsätt på personalen kan resultera i förbättrade resultat samtidigt som personalen trivs och utvecklas.
Vad vinner ledaren på ett tjänande ledarskap?
Det är vanligt att ledare och chefer har svårt att ställa om till ett tjänande ledarskap.
Dels måste man trycka undan sitt egna ego helt samtidigt som man ger bort sin makt och beslutanderätt.
Dessutom vilar en stor del av ledarskapet på dialog och konsensusbeslut och arbetsmetoden kan uppfattas som väldigt tungrodd och långsam.
Lägg där till att ett tjänande ledarskap kanske innebär ett ökat ansvarstagande för individens välmående som sträcker sig utanför arbetsplatsen och vi kan lätt ställa krav på våra ledare som ligger utanför det möjligas ram.
Men tanken är inte att inta en form av föräldraroll gentemot sin personal och på sikt öka interaktionen.
Tvärtom så är det tjänande ledarskapet tänkt att vara hjälp till självhjälp genom att många frågor försvinner från ledarens bord.
Rätt utformad ska det tjänande ledarskapet skapa mer självgående, ansvarstagande och initiativrika medarbetare som dessutom själva intar en tjänande och vårdande roll relativt människorna och samhället runt omkring.
Det betyder att ledaren får hjälp i att skapa en mer humanistisk och välkomnande verksamhet där människor kan utvecklas och prestera.
Kritik mot teorierna inom tjänande ledarskap
Inledningsvis beskrev vi tio saker en servant leader förväntas göra.
Som vi var inne på var det bara ett exempel på hur vi kan beskriva huvudkomponenterna i ett tjänande ledarskap.
Även om alternativa beskrivningsmodeller har stort överlapp med det upplägg som Robert K. Greenleaf kom fram till inledningsvis så finns det skillnader.
Vissa saker kan ha strukits, omformulerats eller tillkommit.
Det gör att det inte finns en tydlig definition och det är naturligtvis ett problem, inte minst för de som ska försöka presentera någon forskning på just den typ av ledarskap vi pratar om här.
Inte heller har man inom forskningen lyckats peka ut om det finns några ”kärn-komponenter”, eller saker som är av mindre vikt, i modellen vilket också gör att det är svårt att säga vilken prioritet det är mellan olika beteenden hos ledaren.
Det gör att vi inte heller vet om en person med låg förmåga att visa empati kan vara en tjänande ledare exempelvis.
Det finns också kritik mot det namn som används.
Tjänande ledarskap kan låta flummigt och ger vibbar av ett kravlöst ledarskap utan resultatfokus.
Även om det är ett missförstånd så hjälper inte namnet på ledarskapsmodellen till för att minska förvirringen.
Vissa vänder sig emot att hela teorin låter för utopisk och obegriplig.
Det är inte lätt att vara ledare om man precis gillat de, åtminstone bitvis, handfasta råden i exempelvis det situationsanpassade ledarskapet och sedan ställa om till ett tjänade ledarskap.
Vill du lära mer om Servant Leadership och ledarskap?
Här kan du läsa om den ledarskapsbok jag gillar bäst!
Vad är Servant Leadership?
Servant Leadership handlar om att sätta medarbetaren, dialogen och relationen mellan människor i fokus. Genom att göra det så skapar man goda förutsättningar för människor att prestera bra på arbetsplatsen. Det gäller individer så väl som organisationer.
Vad är bästa boken om tjänande ledarskap?
Det finns många som är bra, men ska jag nämna en så säger jag World’s Most Powerful Leadership Principle: How to Become a Servant Leader av James C. Hunter.
Varför misslyckas tjänande ledarskap?
Tjänande ledarskap fungerar bäst om alla i organisationen vill ha den typen av ledarskap. Men det är långtifrån säkert. Både chefer, ledare och personal kan ha invändningar.
Vad gör en tjänande ledare?
Bryr sig om sina medarbetare före allt annat. Lyssnar, stöttar, coachar och motiverar. Det ansvaret sträcker sig långt utanför arbetsplatsen.
