Ska ett mål vara realistiskt?

Läser vi på lite om tankar och tekniker som beskriver hur vi ska formulera mål så se vi ganska snart att det verkar finnas två olika skolor när det kommer till synen på mål.

Den ena anser att vi ska formulera och sätta ambitiösa mål, medan den andra argumenterar för realistiska mål. 

Har en skola rätt och den andra fel, eller är båda sätten att formulera mål på relevanta?

Vi ska försöka besvara den frågan, men kan redan nu konstatera att den kanske mest kända och allmänt vedertagna metoden att formulera mål på – vi pratar om SMARTa mål – förespråkar att mål ska vara realistiska. 

Om SMARTa mål är det bästa sättet att sätta mål på, som många påstår, så är frågan redan besvarad.

Eller så har vi blivit lurade, det kanske inte alls är självklart att ett mål måste vara realistiskt!

Vad är problemet med realistiska mål?

Problemet med realistiska mål är att de inte driver mer omvälvande förändring som kan vara nödvändig på individuell nivå eller i ett företagsperspektiv. 

Tänk dig att du ska sätta personliga mål på arbetsplatsen, i samråd med din chef, och du egentligen vill sluta ditt tråkiga jobb, skola om dig och flytta till Afrika. 

Din chef kommer sannolikt inte tycka att det är ett relevant eller realistiskt mål.

Istället kommer målet bli att du ska gå en kurs och försöka vara med på fler nätverksträffar. 

Det blir inte riktigt samma sak! 😀

Det här har rätt många människor insett och det har bland annat lett till alternativa metoder när det kommer till målformulering, om vi jämför med den traditionella SMARTa målformuleringen.

Nu behöver inte varje mål du sätter vara ambitiöst, men det bör finnas en balans mellan realistiska och ambitiösa mål.

För att kunna fördjupa diskussionen så ska vi först diskutera vad vi faktiskt menar med realistiska och ambitiösa mål. 

Vad är ett realistiskt mål?

Ett realistiskt mål är ett mål som är möjligt att uppnå. 

Målet är formulerat utifrån att du har tillgång till det som krävs för att nå målet, och det utgår från din nuvarande kunskap och förmåga. 

Ett realistiskt mål är vanligtvis ett nästa steg i din, en grupps eller ett företags utveckling. 

Hur sätter vi realistiska mål?

När vi ska sätta ett mål så börjar vi naturligtvis med att försöka fånga vad det är vi vill göra och sedan försöker vi förstå om det är möjligt att nå målet. 

En del i det här är att vara ärlig mot sig själv när det kommer till tillgänglig tid, nuvarande förmåga och kunskapsnivå. 

Det är ofta lättare sagt än gjort och vår motivationsnivå och känsla av egenmakt påverkar sannolikt vårt svar mer än vad vi själva anar. 

Om vi tycker att målet är för högt satt så formulerar vi vanligtvis om våra mål, kanske bryter vi ner det ursprungliga målet i mindre delar och nöjer oss med att göra ett delsteg till vårt mål. 

Hur vet vi att ett mål är realistiskt?

Ett mål är sannolikt realistiskt om:

  • Du ser hur du ska använda dina befintliga resurser – det kan vara personal, kunskap, tid och engagemang – för att försöka nå målet. 
  • Du ser vägen mot målet, kanske i form av naturliga delsteg, även om du saknar någon resurs i dagsläget för att nå dit.

Om vi tar ett exempel från vardagslivet, enligt nedan, så ser vi att begreppet realistiskt mål utgår från oss själva. 

  1. Om du redan nu löptränar 3-4 gånger i veckan så kan det vara ett realistiskt mål att lägga till ett träningspass till på helgen då du kanske springer lite längre sträckor. 
  2. Om du inte springer något idag så är det sannolikt inte realistiskt att tänka sig att du ska börja löpträna 3-4 gånger i veckan, plus ett långpass i helgen.

Varför ska ett mål vara realistiskt?

Fördelarna med realistiska mål är bland annat:

  • Realistiska mål är mindre stressande
  • Vi mår bra av att nå våra mål ibland vilket blir svårt om målen är för högt ställda.
  • Realistiska mål ska underlätta för oss att hålla oss fokuserade – Vi har målet i sikte!
  • Realistiska mål – i synnerhet om de är formulerade som SMARTa mål – ger struktur och tydlighet. 
  • Det är lättare att vara motiverad och positiv då målen man strävar mot är möjliga att nå. 

Vad är ett ambitiöst mål?

Ett ambitiöst mål är utmanande och inspirerande. 

Det är något du, en grupp eller ett företag vill uppnå men som känns svårt att nå

Ambitiösa mål har sin grund i dian drömmar och önskningar och resultatet, om du når målen, är ofta att du når en ”ny nivå”.

Realistiska mål förbättrar ofta den nuvarande situationen medan ambitiösa mål skapar helt nya förutsättningar och möjligheter. 

Hur vet vi att ett mål är ambitiöst?

Ett mål är sannolikt ambitiöst om:

  • Du måste skaffa dig helt nya resurser – det kan vara pengar, tid kunskap eller personal – för att du ska kunna nå målet. 
  • Du har sannolikt inte gjort det som krävs tidigare.
  • Om du når ditt mål så kommer livet, jämfört med hur det ser ut idag, förändras. 

Om vi tittar på exemplet vi hade tidigare kring löpträning så skulle ett ambitiöst mål vara att satsa på en landslagsplats inom medel- eller långdistans. 

Ambitiöst, inte orealistiskt

Här pratar vi egentligen om att vi bör ha mål, för oss själva eller exempelvis inom ett företag, där en del av målen är högt ställda.

Det är inte samma sak som att vi tror att fantasimål är de bästa målen. Så är det inte!

Utan även här gäller det att hitta en balans så att målet blir en drivkraft till förändring. 

Att sätta som mål att vi ska bli bästa löparen genom tiderna är sannolikt inte något som hjälper oss exempelvis. 

Varför ska mål vara ambitiösa?

Ambitiösa mål får oss, eller organisationer att:

  • Utvecklas i stora steg. 
  • Lära oss helt nya saker inom helt nya områden.
  • Känna kontroll, vi kan styra våra liv och kommer ur ekorrhjulet.  

Ambitiösa mål kan vara nödvändig för att vi ska bryta oss ur gamla vanor och ta nästa steg i vår utveckling, karriär eller företagstillväxt.

Slutsats – Nej mål måste inte vara realistiska

Att bara jobba med realistiska mål – som är vanligt genom att vi exempelvis formulerar smarta mål – är sannolikt inte tillräckligt varesig om du formulerar personliga mål eller jobbar med mål i en organisation. 

Motivet till det är att realistiska mål sannolikt är för lågt ställda. 

Realistiska mål hjälper inte oss eller organisationer att ta de större utvecklingssteg som vi ibland måste göra. 

Om ni läst alla inlägg här på bloggen så kanske ni kommer ihåg att vi varit inne på det här med små steg och inkrementella förbättringar vs. större kliv och nödvändiga transformationer tidigare.

Då pratade vi om den klassiska sprint och releaseplaneringen som de flesta agila mjukvaruföretag använder sig av.

Det är ytterligare ett exempel på hur små realistiska steg inte självklart leder oss dit vi vill.

Med detta sagt, realistiska mål har sin plats, då främst som ett verktyg i att göra kontinuerliga stegvisa förbättringar.   


Flera inlägg i samma kategori

Välkommen till Projektledarbloggen!

Jag som skriver här heter Anders Gustafsson och jag har ett stort intresse för ledarskap och projektledarhantverket. Jag har alltid varit mer intresserad av komplexa funktioner och övergripande frågeställningar i produktutveckling än jag varit för detaljer. Den bilden har förstärkts när jag alltmer börjat intressera mig för människorna runt om mig och hur jag påverkar dem.

Min utbildningsbakgrund är en Civilingenjörsutbildning på Y-linjen i Linköping, doktorandstudier - som aldrig avslutades - och på senare år har jag läst ledarskap och psykologi på universitetsnivå.

Du hittar mer om mig om du följer länken till LinkedIn precis här nedanför.

Idag jobbar jag som projektledare hos en teknikkonsult i Stockholmsregionen och där jobbar jag, som jag gjort i många år, med produktutveckling.

Lämna en kommentar