Vad innebär det att prokrastinera? Det finns minst 4 sätt att prokrastinera på!

Prokrastinering innebär att vi väntar med att göra något trots att vi vet att det kommer att orsaka problem. Vissa människor gör det genom att vara lata och slöa, andra gör det genom att aktivera sig med andra mindre viktiga sysslor.

Därför är väldigt många studentlyor som renast och mest välstädade under tentaperioderna då städa är en klassisk förhalningsteknik för den som vill undvika något.

Hemma hos oss så säger jag till min sambo att vi ska träna på lördag förmiddag när jag tycker att vi behöver storstäda!

Vanligtvis använder vi begreppet prokrastinera för att beskriva att vi undviker att göra något på ett speciellt vis – som vi återkommer till här nedanför – oftast i form av en relativt medveten handling.

Vad innebär det att prokrastinera? Det är motsatsen till uppskjuten belöning kan vi säga.
Du belönar dig nu men räknar med att få det tuffare längre fram när du prokrastinerar.

På så vis beskriver ordet prokrastinering en typ av undvikande, men det finns många fler metoder och strategier för den som vill undvika att göra något än att prokrastinera.

Vad betyder det att prokrastinera?

Vi prokrastinerar när vi har relativt väldefinierade uppgifter framför oss.

Ofta finns dessutom någon form av deadline kopplad till uppgiften.

Att prokrastinera innebär då att vi skjuter på att starta eller arbete med uppgiften.

Oftast inte i syfte att vi ska slippa göra det som krävs, eller i en förhoppning om att uppgiften ska tappa sin relevans, utan bara för att undvika att göra det nödvändiga arbetet som krävs där och då.

Prokrastinering innebär alltså att vi aktiverar våra belöningssystem nu trots att vi förstår att vi inte når de mål vi önskar, eller får en väldigt stressig period då vi ska lösa det vi skjutit upp.

När du väl blivit bekant med begreppet prokrastinera och börjat förstå dina egna strategier för att skjuta på arbete så är ofta det här ett väldigt tydligt agerande som är lätt att se och känna igen.

Många som studerar har problem med att de prokrastinerar. Det är också väldigt vanligt i arbetslivet att människor skjuter på nödvändiga och viktiga sysslor.

Exempel på hur vi prokrastinerar

Vissa människor prokrastinerar genom att lata sig. Det kan innebära att man slöar, tittar på TV, spelar videospel, tittar på sociala medier eller umgås med vänner.

Andra människor blir hyperaktiva och produktiva, men använder energin till något mindre viktigt vilket inte sällan är relativt enkla aktiviteter.

Gemensamt är ofta att människor aktiverar sig med sådant som har en låg tröskel när det gäller att komma igång och som ger tydlig och omedelbar feedback om att man gör något till den som utför uppgiften.

Därför hittar vi ofta aktiviteter som städa, diska, svara på triviala mail och delta i meningslösa möten som exempel på alternativa aktiviteter när människor beskriver vad de gör när de prokrastinerar.

Det är aktiviteter som signalerar för dig och omgivningen att du jobbar!

Varför prokrastinerar vi?

Som vi var inne på så innebär prokrastinering att vi ger oss själva en form av belöning nu mot att vi sannolikt får en svårare situation i framtiden.

Den här känslan av belöning kan vara stark, ja nästan euforisk!

Oftast så är belöningen inte speciellt stark i det vi gör, utan det är att vi undviker att göra något som är centralt och motivet till det kan vara kopplat till faktorer som:

Sannolikt så påverkar faktorerna ovan oss och beroende på hur vi upplever en situation så är vi mer eller mindre benägna att skjuta upp viktiga uppgifter.

Men det finns förmodligen också personliga drag som spelar in här.

Här är några exempel på personlighetsdrag som ofta återkommer i samband med analyser av människor som prokrastinerar:

  • Ängslan och rädsla för det som följer med att göra en uppgift och fatta de beslut som krävs.
  • Längtan av att göra det som är roligt.
  • Tidsoptimism.
  • Perfektionism som leder till ett ifrågasätter av sin egna förmåga.

Vi ska studera de olika synsätten lite mer i detalj, och se på några möjligheter att hantera prokrastinering utifrån det, här nedanför.

Men innan vi gör det så är nog min egna reflektion att jag personlighet säkert spelar in men att situationen också påverkar.

Jag är exempelvis mycket mindre ängslig inför en uppgift som jag väl förstår och kan hantera – min egenmakt ökar – och jag är mindre benägen att prokrastinera.

Den ängslige prokrastineraren

Den ängslige prokrastineraren skjuter upp uppgifter för att han eller hon känner obehag inför det som ska göras.

Orsaken till det kan vara att man tagit på sig för svåra uppgifter eller har för lite tid.

Eller så måste man fatta beslut eller dra slutsatser som man inte är bekväm med.

Klassiska råd till den här typen av prokrastinerare är:

  • Bryt ner uppgifter i mindre hanterbara uppgifter.
  • Förbättra din förmåga att schemalägga och tidsuppskatta arbetsuppgifter så att du känner att du har rimlig tid på dig för att slutföra uppgiften. Pröva exempelvis att använda Pomodorometoden.

Det finns så mycket kul att göra prokrastineraren

Det här är personen som tycker saker blir tråkiga så fort de kommer på pränt och blir aktioner och uppgifter.

Motivation och vilja finns för alla typer av kul uppgifter som inte är de som är identifierade som viktiga i någon mening.

Den här typen av prokrastinerare kan använda en metod som kallas strukturerad prokrastinering för att hantera en del av de nackdelar uppkommer då man inte kan fokusera sin energi på viktiga saker.

Metoden innebär att man tillåter sig själv att välja lite bredare bland de ”måsteuppgifter” man har så att man åtminstone tar tillvara viss del av den energi och vilja som finns på något ”nyttigt”.

Om du exempelvis har tre prov som kommer framöver så kan det var svårast att plugga till det första provet med hårdast deadline, men det kan vara roligare att läsa till prov två eller tre och det kanske är det bästa möjliga som går att göra.

Tidsoptimisten

Tidsoptimisten kan inte arbeta om han eller hon inte är under tidspress och skjuter på det mesta arbete fram till sista minuten.

Fram till det att tiden runnit ut och man i panik gör det man ska göra så prokrastinerar man.

Det finns en rad knep inom området personlig produktivitet som kan användas i det här sammanhanget för att hjälpa dig att bli mer produktiv.

  • Bryt ner uppgifter i mindre delar och sätt delmål.
  • Använd metoder för att säkerställa att du har tid att jobba på och se till att du gör jobb då. Pomodorometoden är ett exempel på en sådan metod.

Perfektionisten

Perfektionisten kan lätt göra det svårt för sig att utföra en uppgift då de egna kraven på vad han eller hon vill uppnå blir så höga att uppgiften känns omöjlig.

Vissa tänkare tycker att prokrastinering inte självklart måste vara ett problem för perfektionisten då tidspress och tidsbegränsning faktiskt är något som kan hjälpa perfektionisten i mål och leverera något istället för inget.

Genom att dra ut på och förhala starten av det som ska göras så kommer personen till slut i ett läge där tidsbristen hjälper till att sätta ambitionsnivå.

Det kan vara rätt, men det är nog inte speciellt roligt att hela tiden arbeta på det viset.

Det underliggande problemet handlar snarare om att hitta rätt i sin egna ambition och det är där man ska börja om man ska göra något mer långsiktigt för att komma tillrätta med problemen.

Vad blir konsekvensen av att vi prokrastinerar?

Den som prokrastinerar kommer sannolikt inte använda sin tid speciellt klokt vilket innebär att man får mindre gjort än vad som är möjligt, samtidigt som man själv ofta uppfattar att man har än väldigt stressig tillvaro.

Det finns massor att läsa och lära kring just området personlig effektivitet för den som vill bryta dåliga vanor och förbättra sin förmåga att planera och genomföra uppgifter, men ofta kommer vi en bra bit med att bara se och förstå att vi prokrastinerar.

När vi genomskådar oss själva så blir det nästan löjligt att inte göra det som behövs!


Flera inlägg i samma kategori

Välkommen till Projektledarbloggen!

Jag som skriver här heter Anders Gustafsson och jag har ett stort intresse för ledarskap och projektledarhantverket. Jag har alltid varit mer intresserad av komplexa funktioner och övergripande frågeställningar i produktutveckling än jag varit för detaljer. Den bilden har förstärkts när jag alltmer börjat intressera mig för människorna runt om mig och hur jag påverkar dem.

Min utbildningsbakgrund är en Civilingenjörsutbildning på Y-linjen i Linköping, doktorandstudier - som aldrig avslutades - och på senare år har jag läst ledarskap och psykologi på universitetsnivå.

Du hittar mer om mig om du följer länken till LinkedIn precis här nedanför.

Idag jobbar jag som projektledare hos en teknikkonsult i Stockholmsregionen och där jobbar jag, som jag gjort i många år, med produktutveckling.

Lämna en kommentar