Prokrastinering är ett beteende som innebär att vi skjuter upp eller förhalar att göra något trots att vi vet att det kommer att orsaka problem. Vissa människor gör det genom att vara lata och slöa, andra gör det genom att aktivera sig med andra mindre viktiga sysslor.
Därför är väldigt många studentlyor som renast och mest välstädade under tentaperioderna då städa är en klassisk förhalningsteknik för den som vill undvika något.
Hemma hos oss så säger jag till min sambo att vi ska träna på lördag förmiddag när jag tycker att vi behöver storstäda!
Historiskt så har prokrastinering förknippats med lathet eller bristande förmåga att planera och styra sin tid. Modern forskning stödjer inte det – åtminstone har man en förklaringsmodell som är mer komplex – utan pekar snarare på att det handlar om känslor och våra belöningssystem. Mer om det längre ner!
Vanligtvis använder vi begreppet prokrastinera för att beskriva att vi undviker att göra något på ett speciellt vis – som vi återkommer till här nedanför – i form av en relativt medveten handling.
På sätt och vis beskriver ordet prokrastinering en typ av undvikande, men det finns många fler metoder och strategier för den som vill undvika att göra något än att prokrastinera.
Vad betyder prokrastinera?
Vi prokrastinerar när vi har relativt väldefinierade uppgifter framför oss.
Ofta finns dessutom någon form av deadline kopplad till uppgiften.
Att prokrastinera innebär då att vi skjuter på att starta eller arbete med uppgiften.
Oftast inte i syfte att vi ska slippa göra det som krävs, eller i en förhoppning om att uppgiften ska tappa sin relevans, utan bara för att undvika att göra det nödvändiga arbetet som krävs där och då.
Modern forskning verkar återkomma till 5 typiska delar i vårt prokrastinerande:
- Procrastinering är en metod för att hantera känslor – främst då obehagliga sådan – vi känner inför en uppgift.
- Våra hjärnor verkar agera rationellt. De vill spara energi och belöna sig snarere än uppnå långsiktiga mål. Våra strävan som människor stöds alltså inte självklart av våra underliggande biologiska beteenden.
- Prokrastinering förkommer inte i ”survival mode” utan när människor upplever en viss nivå av komfort. Det gör sannolikt att vår hjärna och våra belöningssystem inte fungerar på samma sätt som vi tror när det kommer till att göra olika sysslor.
- Att vi skjuter på saker och ting för att göra det i sista minuten verkar vara kopplat till att fruktan att inte göra något överväger obehaget att faktiskt göra något. Återigen vi gör något när våra belöningssystem uppnår någon form av jämnvikt.
- Synen på sig själv längre fram avviker från bilden av oss själva nu. Det gör att vi tror att vi kan mer och orkar mer i morgon än idag.
Prokrastinering innebär alltså att vi aktiverar våra belöningssystem nu trots att vi förstår att vi inte når de mål vi önskar, eller får en väldigt stressig period då vi ska lösa det vi skjutit upp.
Vi gör det för att slippa ta tag i något som vi känner någon form av obehag inför. Det kan vara tristess eller ångest som vi trycker undan genom att prokrastinera.
När du väl blivit bekant med begreppet prokrastinera, och börjat förstå dina egna strategier för att skjuta på arbete som behöver göras, så ser du ofta ett tydligt agerande som är lätt att se och känna igen.
Många som studerar har problem med att de prokrastinerar. Det är också väldigt vanligt i arbetslivet att människor skjuter på nödvändiga och viktiga sysslor.
Varför prokrastinerar vi?
Som vi var inne på så innebär prokrastinering att vi ger oss själva en form av belöning nu mot att vi sannolikt får en svårare situation i framtiden.
Den här känslan av belöning kan vara stark, ja nästan euforisk! Det är det som motiverar oss att skjuta upp och förhala att göra det som krävs.
Oftast så är belöningen inte speciellt stark i det vi gör, utan det är att vi undviker att göra något som är centralt och belönande.
Hela vårt beteende kring prokrastinering påverkas av situationen och sammanhanget. Här är faktorer som påverkar oss:
- motivationsnivå
- kompetens i relation till uppgiften
- självkänsla
- känslan av egenmakt
- värdet av uppgiften – vad blir belöningen om vi gjort den?
- förväntan – kommer vi lyckas och kommer vi vara nöjda med resultatet?
- när blir vi belönade – kommer belöningen i närtid eller är den långt i framtiden?
Men det finns också personliga drag som spelar in.
Här är några exempel på personlighetsdrag som ofta återkommer i samband med analyser av människor som prokrastinerar:
- hur väl vi utvecklad impulskontroll vi har.
- känslan ängslan och rädsla för det som följer med att göra en uppgift och fatta de beslut som krävs.
- längtan av att göra det som är roligt.
- tidsoptimism.
- perfektionism som leder till ett ifrågasätter av sin egna förmåga.
Här råder det ingen tvekan inom forskningen att impulskontrollen är den mest avgörande faktorn som avgör hur människor beter sig i förhållande till prokrastination.
För att kunna hantera prokrastinering så är det viktigt att dels förstå vilken relation vi har till en uppgift och vilka personlighetsdrag vi har som påverkar vårt beteende.
Vi kommer utveckla hur vi kan använda vår insikt till att prokrastinera senare i inlägget.
En personlig reflektion: Jag är mindre ängslig inför en uppgift som jag väl förstår och kan hantera – min egenmakt ökar – och jag är då mindre benägen att prokrastinera. Här är det min förmåga att förstå min nivå av egenmakt som är avgörande för hur jag ska hantera min önskan att prokrastinera.
Exempel på hur vi prokrastinerar
Vissa människor prokrastinerar genom att lata sig. Det kan innebära att man slöar, tittar på TV, spelar videospel, tittar på sociala medier eller umgås med vänner.
Andra människor blir hyperaktiva och produktiva, men använder energin till något mindre viktigt vilket inte sällan är relativt enkla aktiviteter.
Gemensamt är ofta att människor aktiverar sig med sådant som har en låg tröskel när det gäller att komma igång och som ger tydlig och omedelbar feedback om att man gör något till den som utför uppgiften.
Därför hittar vi ofta aktiviteter som städa, diska, svara på triviala mail och delta i meningslösa möten som exempel på alternativa aktiviteter när människor beskriver vad de gör när de prokrastinerar.
Det är aktiviteter som signalerar för dig och omgivningen att du jobbar!
4 olika typer av prokrastinerare – Strategier för att hantera prokrastinering
1. Den ängslige prokrastineraren
Den ängslige prokrastineraren skjuter upp uppgifter för att han eller hon känner obehag inför det som ska göras.
Orsaken till det kan vara att man tagit på sig för svåra uppgifter eller har för lite tid.
Eller så måste man fatta beslut eller dra slutsatser som man inte är bekväm med.
Klassiska råd till den här typen av prokrastinerare är:
- Bryt ner uppgifter i mindre hanterbara uppgifter.
- Förbättra din förmåga att schemalägga och tidsuppskatta arbetsuppgifter så att du känner att du har rimlig tid på dig för att slutföra uppgiften. Pröva exempelvis att använda Pomodorometoden.
2. Det finns så mycket kul att göra prokrastineraren
Det här är personen som tycker saker blir tråkiga så fort de kommer på pränt och blir aktioner och uppgifter.
Motivation och vilja finns för alla typer av kul uppgifter som inte är de som är identifierade som viktiga i någon mening.
Den här typen av prokrastinerare kan använda en metod som kallas strukturerad prokrastinering för att hantera en del av de nackdelar som följer med att man inte kan fokusera sin energi på viktiga saker.
Metoden innebär att man tillåter sig själv att välja lite bredare bland de ”måsteuppgifter” man har så att man åtminstone tar tillvara viss del av den energi och vilja som finns på något ”nyttigt”.
Om du exempelvis har tre prov som kommer framöver så kan det var svårast att plugga till det första provet med hårdast deadline, men det kan vara roligare att läsa till prov två eller tre och det kanske är det bästa möjliga som går att göra.
3. Tidsoptimisten
Tidsoptimisten kan inte arbeta om han eller hon inte är under tidspress och skjuter på det mesta arbete fram till sista minuten.
Fram till det att tiden runnit ut och man i panik gör det man ska göra så prokrastinerar man.
Det finns en rad knep inom området personlig produktivitet som kan användas i det här sammanhanget för att hjälpa dig att bli mer produktiv.
- Bryt ner uppgifter i mindre delar och sätt delmål.
- Använd metoder för att säkerställa att du har tid att jobba på och se till att du gör jobb då. Pomodorometoden som vi länkat till ovan är ett exempel på en sådan metod.
4. Perfektionisten
Perfektionisten kan lätt göra det svårt för sig att utföra en uppgift då de egna kraven på vad han eller hon vill uppnå blir så höga att uppgiften känns omöjlig.
Vissa tänkare tycker att prokrastinering inte självklart måste vara ett problem för perfektionisten då tidspress och tidsbegränsning faktiskt är något som kan hjälpa perfektionisten i mål och leverera något istället för inget.
Genom att dra ut på och förhala starten av det som ska göras så kommer personen till slut i ett läge där tidsbristen hjälper till att sätta en rimlig ambitionsnivå.
Det kan vara rätt, men det är nog inte speciellt roligt att hela tiden arbeta på det viset.
Det underliggande problemet handlar snarare om att hitta rätt i sin egna ambition och det är där man ska börja om man ska göra något mer långsiktigt för att komma tillrätta med problemen.
Vad blir konsekvensen av att vi prokrastinerar?
Den som prokrastinerar kommer sannolikt inte använda sin tid speciellt klokt vilket innebär att man får mindre gjort än vad som är möjligt, samtidigt som man själv ofta uppfattar att man har än väldigt stressig tillvaro.
Det finns massor att läsa och lära kring just området personlig effektivitet för den som vill bryta dåliga vanor och förbättra sin förmåga att planera och genomföra uppgifter, men ofta kommer vi en bra bit med att bara se och förstå att vi prokrastinerar.
När vi genomskådar oss själva så blir det nästan löjligt att inte göra det som behövs!
Summering – Vad är prokrastinera?
Prokrastinering är ett vanligt beteende där vi skjuter upp viktiga uppgifter, ofta på grund av obehagliga känslor inför dem.
Det finns olika typer av prokrastinatörer, inklusive ängsliga, tidsoptimister och perfektionister. Varr och en med sina egna strategier för att undvika arbete.
Konsekvenserna av prokrastinering inkluderar förlorad tid och ökad stress. För att hantera detta beteende är det viktigt att förstå sina egna vanor och använda strategier som att bryta ner uppgifter i mindre delar och använda tidsplaneringstekniker.
Genom att bli medveten om prokrastinering generellt, och vårt egna beteende i synnerhet, kan vi ta steg mot att bli mer produktiva och effektiva.
Vanliga frågor
Vad är prokrastination och varför prokrastinerar vi?
Prokrastination är ett beteende för att mer eller mindre uttalat undvika något. Beteendet kopplas till våra känslor och belöningssystem och forskning pekar på att vissa situationer skapar känslor som ökar sannolikheten för att vi ska prokrastinera. Vår personlighet spelar också en viktig roll i vårt beteende.
Vad är vanliga orsaker till prokrastination?
Situationen och personens förmåga att hantera den spelar en viktig roll i beteendet. Det handlar om kompetens, egenmakt, känsla av ångest inför en uppgift eller känsla av välbehag i nuvarande situation. Bland personlighetsdragen är impulskontroll avgörande. Låg impulskontroll ökar sannolikheten för att vi ska prokrastinera.
Finns det effektiva strategier för att bekämpa prokrastinering?
Absolut! Att bryta ner stora och svåra aktiviteter i små mer hanterbara delar är en klassisk metod. Olika system och metoder för att öka den personliga effektiviteten har alla metoder för att på ett eller annat sätt hantera uppgifterna för att göra dem mer greppbara och samtidigt styra individen till att avsätta tid för att jobba. Exempel på en sådan metod är Pomodor-metoden.
