Att göra en SWOT-analys på sig själv kan vara underlag för kick-off, presentation eller nulägesanalys

Att göra en SWOT-analys på sig själv har sina klara poänger.

SWOT-analysen kan vara en del i att lära känna sig själv, eller så kan det vara ett strukturerat sätt att skapa underlag för en presentation av dig själv, exempelvis vid en kick-off.

Att göra en SWOT-analys av en person har stora likheter med att göra en SWOT-analys i ett mer traditionellt sammanhang, även om den ofta är förenklad och görs som en egenskattning.

Med det menar vi att det är något du gör helt själv.

Följ gärna länken här ovanför och läs bloggens inlägg om att göra en SWOT-analys i ett bredare sammanhang.

Vi kommer inte gå igenom alla delar så grundligt i en SWOT-analys här, utan hänvisar till det inlägget för detaljer.

Göra en SWOT-analys på sig själv – Mall

Göra SWOT på sig själv.
Så här brukar många presentera sin SWOT – Vi föreslår samma upplägg när du gör SWOTen på dig själv.

Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot

Begreppet SWOT kommer från engelskans Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats.

Den svenska översättningen är vanligtvis Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot.

Styrkor och svagheter ska spegla gynnsamma och ogynnsamma faktorer hos dig.

Möjligheter och hot ska spegla externa faktorer som är antingen gynnsamma eller ogynnsamma.

Börja med att förstå i vilket sammanhang du ska använda din SWOT

När du presenterar din SWOT så ska den ge värde till dig och den du presenterar SWOTen för i det sammanhang ni är i.

Ofta betyder det att du kan rensa bort en rad styrkor, svagheter, möjligheter och hot då de inte tillför något av värde i SWOTen och du kan fokusera på ett fåtal delar.

Gör du det här rätt så kommer du sannolikt få ett antal matchande styrkor och möjligheter, alternativt svagheter och hot.

Eller varför inte matchande styrkor och hot, hittar du sådana matchningar så blir det ofta till din fördel när du gör din SWOT.

Matchningar mellan flera fält ger din SWOT röda trådar och ger intrycket av att ditt arbete är mer genomarbetat och genomtänkt.

Ett exempel på en röd tråd är att du anser att en av dina styrkor är stresstålighet samtidigt som du identifierat att det finns ett hot som kan utsätta dig för mycket stress.

Om syftet med den personliga SWOT-analysen endast är att ge en lite bredare bild av dig själv så blir det naturligtvis intressant att ge en bredare bild.

Hitta rätt balans när du gör en SWOT

En SWOT-analys består av fyra delar som vi erfarenhetsmässigt vet är viktiga delar när vi vill beskriva och sammanfatta nuläget för något vi vill beskriva.

En SWOT ska naturligtvis vara ärlig, men den ska också vara hyggligt balanserad.

Väldigt få människor har bara svagheter eller styrkor exempelvis.

Möjligheter och hot beskriver ofta situationer som är gynnsamma eller ogynnsamma för dig.

Samma sak gäller där, ingen människa presterar lika bra eller dåligt oavsett förutsättningar.

Att förstå och kunna kommunicera vilka externa faktorer som påverkar dig positivt eller negativt visar på självkännedom.

När passar det att göra SWOT-analys på sig själv?

Jag har deltat ut den typ av mall som finns länkad tidigare i samband med kick-off och lära-känna möten.

Var och en har då fått förbereda SWOTen innan mötet och med det har jag som ledare gett samtliga en större chans att ge en bra bild av sig själv när de presenterar sig.

Som regel har det uppfattats mycket positivt medan någon tycket det varit avigt att prata om sig själv på det sätt man läst in i metoden.

Det har vi alltid löst genom att utforma SWOTen på rätt nivå som passar den som ska prata kring den.

Andra använder SWOTen för att utvärdera nuläget när man vill förändra något i livet.

De gör då en personig SWOT-analys i samband med att:

  • De ska byta yrke eller starta företag.
  • Flytta och byta sammanhang eller karriär.
  • Börja studera.

SWOT-analysen bidrar just till en bättre förståelse av nuläget, kanske i relation till den förändring du tänker göra.

Förbättra din SWOT-analys

En fördel med att jobba med SWOT-analys som begrepp är att metoden är allmänt känd och lätt att förstå.

Det gör också att du lätt kan ta hjälp av andra.

“Jag har gjort en SWOT-analys på mig själv, kan du titta på den och kommentera” är faktiskt något som du kan fråga din chef eller kompis.

Ofta ger några externa ögon en bättre SWOT både i själva granskningen men med lite tur får du ytterligare stöd i dialogen som uppstår.

Alternativ till SWOT-analys

Det finns en variant av SWOT-analysen som kallas SOAR-analys.

SOAR står för:

  • Strenghts – Styrkor
  • Weaknesses – Svagheter
  • Aspirations – Mål
  • Results – Önskade resultat

Det finns forskningsstöd för att hävda att SOARen har fördelar i att den beskriver framtiden och den önskade riktningen än bara nuläget.

När vi pratar om individer, som vi gör här, så förstärks den sanningen.

Har man gjort en SWOT-analys på sig själv så är det dessutom inte speciellt mycket mer jobb.

Du kan läsa mer om hur du gör en SOAR-analys här.


Flera inlägg i samma kategori

Välkommen till Projektledarbloggen!

Jag som skriver här heter Anders Gustafsson och jag har ett stort intresse för ledarskap och projektledarhantverket. Jag har alltid varit mer intresserad av komplexa funktioner och övergripande frågeställningar i produktutveckling än jag varit för detaljer. Den bilden har förstärkts när jag alltmer börjat intressera mig för människorna runt om mig och hur jag påverkar dem.

Min utbildningsbakgrund är en Civilingenjörsutbildning på Y-linjen i Linköping, doktorandstudier - som aldrig avslutades - och på senare år har jag läst ledarskap och psykologi på universitetsnivå.

Du hittar mer om mig om du följer länken till LinkedIn precis här nedanför.

Idag jobbar jag som projektledare hos en teknikkonsult i Stockholmsregionen och där jobbar jag, som jag gjort i många år, med produktutveckling.