Transaktionellt ledarskap är en typ av ledarskap som bygger på utbyte av belöningar och bestraffningar mellan ledare och följare.
Denna typ av ledarskap används ofta i situationer där det finns en tydlig hierarki, t.ex. inom militären eller företagsvärlden, men även skolan kan ha kraftiga inslag at transaktionellt ledarskap.
Ledarskapsstilen har sin grund i industrialismens synsätt på effektivitet och ledarskap där kvalité och repititerbarhect är viktiga komponenter.
Ledaren använder sig av belöningar (t.ex. befordringar, bonusar eller goda betyg) och bestraffningar (t.ex. degradering, böter eller dåliga betyg) för att motivera sina anhängare att uppträda på det sätt som han eller hon vill att de ska göra.
Exakt när, och av vem, termen transaktionellt ledarskap myntades är lite oklart men många läroböcker och forskningslitteratur hänvisar till forskning utförd av James MacGregor Burns (1978) och Bernard Bass (1985).
Burns och Bass pratade om om två olika typer av ledarskap: transaktionellt och transformativt och använde de två ledarskapsstilarna som någon form av motpoler för att kunna resonera och definiera olika typer av ledarskap.
Här ska vi definiera det transaktionella ledarskapet. Det transformativa ledarskapet har vi definierat här.
Vi har pratat mer generellt om ledarskap i inlägget där vi tittar på definitionen av ledarskap.
Vad är transaktionellt ledarskap? – Definition av transaktionellt ledarskap
Transaktionsbaserat ledarskap definieras som ett ledarskap där ledaren fokuserar på att utbyta belöningar och bestraffningar med följarna för att uppnå önskade resultat.
Underförstått så finns det ett korrekt sätt att utföra en handling medan det finns än mängd mindre korrekta sätt att utföra en åtgärd.
Ledaren har kontrollen, och bestämmer vad som är rätt, och följarna förväntas följa de handlingsregler och krav som ledaren presenterar och det som motiverar följsamheten är belöningar eller bestraffningar.
Vissa ledarskapsexperter kallar detta ett exempel på extern motivation.
På en arbetsplats så uppstår ett ständigt möte mellan ledare och medarbetare och vi brukar prata o det transaktionella ledarskapets tre olika dimensioner:
- Contingent Reward – Ledaren definierar mål och belöningar och på så sätt upprättas ett kontrakt till grund för det arbete som ska göras. En lärare och en elev som kommer överens om vad som ska göras i en uppsats för att nå ett visst betyg är ett exempel på just en sådan situation.
- Management-by-Exception (Passiv) – En ledarskapsstil som utvärderar individers beteenden och resultat och främst använder detta för att göra en betygssättning eller utvärdering. Ett lågt lönepåslag vid den årliga lönerevisionen baserat på utvärderingar som gjorts under året, men som inte förmedlats tidigare, är ett exempel på ledarskap där chefen använder sig av ett passivt Management-by-Exception upplägg.
- Mangement-by-Exception (Aktiv) – Som grundidé som ovan men ledaren är mycket mer uppsökande, aktiv och omedelbar. Här har vi en ledare som agerar mer som en idrottstränare eller klassisk ”drill-sergeant”. Närvarande, aktiv och detaljerad i sitt ledarskap och tillrättavisningar och anvisningar kommer i direkt anslutning till händelser och aktiviteter.
Dessa tre dimensioner definierar det transaktionella ledarskapets tre huvudkomponenter.
Maslows behovspyramid – Mänskliga behov
Det transaktionella ledarskapet fokuserar på Maslows behovstrappas grundläggande delar, som handlar om att säkerställa grundläggande fysiologiska behov samt ge trygghet.
Bara genom att titta på Maslows behovspyramid så är detta kanske inte helt uppenbart, men det är helt klart att det transaktionella ledarskapet inte har som ambition att bidra till att följare känner att de får behov tillfredsställda i de högre nivåerna.
Ledarskapsstilar som det transformativa ledarskapet jobbar med att tillfredsställa nivåer högre upp i Maslows behovspyramid och vi säger då att de arbetar med intern motivation till skillnad från extern motivation.
Hur agerar en transaktionell ledare?
Det här är i vissa delar en impopulär ledarskapsfilosofi och den uppfattas av många som omodern.
Utifrån det så beskriver många modellen utifrån negativa ståndpunkter, med det menar vi att man bara beskriver dåligt transaktionellt ledarskap.
Det handlar då om tyranner som skrämmer sina medmänniskor och som helt kan förstöra en grupp.
Här ska vi försöka vara lite mer neutrala när vi pratar om vad transaktionellt ledarskap betyder i praktiken, så återkommer vi till kritiken lite längre ner i inlägget.
En transaktionell ledare:
- Ser till att processer och rutiner följs och utmanar dem normalt sett inte.
- Ger instruktioner och förväntar sig att de följs.
- Övervakar och registrerar snarare än leder och motiverar.
- Letar fel snarare än berömmer.
- Motiverar människor att jobba för sin egna nytta snarare än kollektivets.
Exakt hur detta görs beror på hur ledaren relaterar till de tre dimensioner vi diskuterat tidigare.
Är transaktionellt ledarskap dåligt ledarskap?
Transaktionellt ledarskap uppfattas av många att vara en negativ typ av ledarskap.
Men är transaktionellt ledarskap dåligt ledarskap?
Svaret är att det beror på!
Det kan vara ett mycket dåligt ledarskap om det används i fel situation och på fel sätt, men det kan också vara effektivt om det används på rätt sätt.
Många ledare sätter stort värde i att vara krävande och utmanande i sitt möte med medarbetare och sin organisation och det kan i kombination med ett auktoritärt och transaktionellt ledarskap vara mycket negativt.
Vi får ledare som skrämmer organisationen snarare än leder den.
Det kanske enskilt mest viktiga komponenten när vi pratar om ledarskapsstilens popularitet är nog trots allt dess låga intresse för de högre nivåerna i Maslows behovspyramid.
Det gör att den här ledarskapsstilen ofta uppfattas som själslös och den skapar lätt ett arbetsliv utan mening.
Det är dessutom så att den bitvis formades i ett försök att höja effektiviteten och kvalitén inom producerande industri, men andra modeller som fokuserar mer på delaktighet och bejakande av alla medarbetares kompetens har visat sig vara mer effektiva.
Du kan läsa mer om för- och nackdelar med det transaktionella ledarskapet här.
Summering – Vad innebär transaktionellt ledarskap
Vi har tittat på hur transaktionellt ledarskap kan definieras.
Det är en kunskap som är central för den som vill lära sig mer om ledarskap, men definitionen hjälper oss också att förstå vad transaktionellt ledarskap är och hur det utövas.
Vi har sett att det transaktionella ledarskapet handlar om att följa processer och regler, och ledaren motiverar sina följare att göra detta genom extern motivation, det vill säga genom belöningar eller bestraffningar.