Maslows Behovspyramid | Teori | Praktik | Kritik | Alternativ |

Maslows behovspyramid, eller Maslows behovstrappa som den också kallas, är en modell som försöker beskriva vilka behov vi har som människor och hur behoven relaterar till varandra.

Modellen är, eller kanske var, väldigt populär och är relativt enkel att förstå och greppa.

5 delar, eller 5 trappsteg då begreppet behovstrappa används, bygger upp pyramiden och varje del av de 5 ska fånga och representera något som är viktigt för oss som människor.

Maslows behovspyramid – 5 steg. Det finns en mindre populär modell med 7 steg.

Den undre delen i pyramiden beskriver våra basala behov av mat, värme, bostad och allmän säkerhet

Enligt Maslow är det behov som vi först måste tillgodose innan vi kan, eller är motiverade att, bredda vårt synsätt och se till våra lite mer komplexa behov.

Efter att vi tillgodosett våra grundläggande behovs så ser vi, enligt modellen, till våra behov av gemenskap och självkänsla.

Sist, när alla underliggande behov är på plats, så kan vi börja intressera oss för vårt självförverkligande.

Det känns väl helt rimligt, eller?

Tyvärr så tål inte modellen, och teorierna runt, speciellt hård granskning utan att det uppstår en rad frågetecken. I många fall ger modellen till och med uttryck för rent av felaktiga tankar och slutsatser utifrån vad vi vet om människor idag.

Det här gör att Abraham Maslow och hans arbete inte längre värderas så högt bland vissa psykologer.

Andra, som vi återkommer till här nedanför, är betydligt mer positiva.

Nackdelarna till trots; för oss som vill förstå och resonerar kring hur vi själva, och människor runt oss, fungera och reagerar så erbjuder modellen några tänkvärda insikter som kan ge stöd för tanken.

Dessutom; Maslows behovspyramid är en av de mest spridda psykologiska modellerna i såväl ledarskap, skola som marknadsföring så det tillhör också allmänbildningen att känna till begreppen och resonemangen.

Lägsta nivån i Maslows behovspyramid benämns Fysiologi.
Lägsta nivån i Maslows behovspyramid handlar om att säkra vår överlevnad.

Det här kommer vi prata om i inlägget

Vi kommer inleda inlägget med en diskussion och redogörelse för teorierna bakom Maslows behovspyramid.

Vi har redan börjat det här ovanför men kommer utveckla tankarna och principerna lite mer här nedanför.

Sedan kommer vi diskutera den kritik som finns mot Maslows behovstrappa, som den också kallas.

Har du läst om Maslows behovstrappa tidigare så är kanske genomgången av teorin och kritikdelen mest känd information och du kan mycket väl ha stött på det mesta redan.

Men läs gärna de två styckena då vi slår fast lite terminologi och sår frön till tankar som vi återkommer till lite längre ner.

Efter teorin och kritiken så kommer du få ta del av material som delvis här helt nytt eller sammanställt på ett sätt jag inte sett tidigare.

Maslows Behovspyramid a.k.a Maslows behovstrappa

I inledningen så visade vi triangeln och dess fem steg som består av:

  • Självförverkligande
  • Självkänsla
  • Gemenskap
  • Trygghet
  • Fysiologi

Grunden till de fem nivåerna jobbade Maslow fram då han studerade framgångsrika människor och vad som motiverade och drev dem till framgång.

Arbetet var en del av den forskning han gjorde under 1940-talet kring människors underliggande drivkrafter, eller motivation, och han publicerade sedan en bok 1954 som hette Motivation and personality med resultatet och tankarna.

Tanken med Maslows behovspyramid är att vi människor är motiverade att uppfylla våra behov ett steg i taget, nerifrån och upp.

Innan underliggande behov i pyramiden är uppfyllda så kan vi inte gå vidare och agera på andra behov högre upp i pyramiden.

Vi saknar helt enkelt motivationen för att göra det.

Omvänt så börjar vi direkt se till överliggande behov så fort våra mer grundläggande behov är tillfredsställda.

Sannolikt börjar barn relativt långt ner i pyramiden och i takt med att vi blir vuxna, och skapar våra liv och personligheter, så kan vi ta oss högre upp i pyramiden och vi börjar så småningom fundera på någon form av självförverkligande.

Händelser, så som skilsmässa, arbetslöshet och olyckor i livet gör att vi rör oss upp och ned i pyramiden i olika skeden av våra liv.

Näst understa delen i Maslows behovspyramid handlar om att vi ska hitta en trygghet i livet.
Näst lägsta nivån i behovstrappan handlar om att hitta ett liv du kan känna dig trygg i och må relativt bra.

Med det sagt så var Maslow själv inne på att väldigt få människor kunde nå toppen av pyramiden då de inte uppfyllt alla underliggande behov.

Maslow tänkte sig alltså inte att man tog sig uppåt i pyramiden med våldsam fart.

De undre nivåerna är relativt av/på (antingen har du mat eller inte) men att uppfylla behoven högre upp i pyramiden är sannolikt svårt och tar tid.

Högsta nivån, att nå en känsla av självförverkligande, skulle enligt Maslow vara något som bara ett fåtal nådde till.

De som är kritiska till Abraham Maslow lyfter gärna fram hans väldigt elitistiska tankegångar då han pratade om att det var presidenten, han och någon till som kunde nå och förstå vad självförverkligande verkligen var.

Maslow utvecklade modellen genom att studera vad han ansåg “lyckade människor”, som sedan länge uppfyllt sina behov av makt och uppskattning, vilket bidrog till att begreppet självförverkligande blev något nästan ikoniskt.

Och det går naturligtvis att ifrågasätta varför vi ska prata om en generell behovspyramid om den är utvecklad att beskriva hur presidenter och extremt lyckade entreprenörer tycker och tänker.

Mer om det längre ned!

De fem nivåerna i mer detalj

De mest grundläggande behoven – Fysiologi

Exempel på våra fysiologiska behov är:

  • Luft
  • Vatten
  • Mat
  • Sömn
  • Hälsa
  • Kläder
  • Boende/skydd

Trygghet

Nästa steg i pyramiden handlar om trygghet. Exempel på vad Maslow menade med trygghet är:

  • Personlig säkerhet – Skyddad från rån, misshandel, stöld …
  • Känslomässig säkerhet – Skyddad från känslomässigt utnyttjande
  • Ekonomisk och finansiell trygghet
  • En känsla av välmående

Sista punkten är kanske inte självklar men den visar på att om vi uppfyller våra trygghetskrav så kommer vi sannolikt känna att livet är ordnat och relativt “ok”.

Mittennivån i Maslows behovspyramid benämns Gemenskap
När du känner dig relativt tillfreds med det grundläggande i livet så flyttar fokus till det sociala sammanhanget enligt Maslow.

Gemenskap

När vi tycker livet är relativt bra så strävar vi efter mer och enligt Maslow är då nästa steg att sätta oss själva i ett sammanhang. Exempel på behov här är:

  • Kärlek
  • Intimitet
  • Acceptans och stöd (i personliga relationer och/eller i grupp)

Här gick Maslow rätt långt i sina påståenden och hävdade att om dessa behov inte möts så finns det stor risk för att vi drabbas av depression och psykisk ohälsa.

Det är ett exempel på den typ av påståenden som Maslow gjort som inte gått att stödja genom forskning.

Läs vidare så kommer du få veta mer!

Självkänsla

Tidigt, redan 1943, så var Maslow inne på att begreppet självkänsla bestod av två delar.

Den första delen handlade om andra människors uppfattning om oss. Här nämnde Maslow begrepp som:

  • Prestige
  • Status
  • Erkännande
  • Uppmärksamhet
  • Uppskattning
  • Beundran

Den andra delen handlade om känslan av vår egen förmåga och han pratade då om:

  • Självförtroende
  • Styrka
  • Oberoende
  • Förmågan att åstadkomma

Maslow ansåg att om inte behoven under begreppet självkänsla var på plats så var risken stor för att vi skulle drabbas av hopplöshet, oförmåga och känsla av otillräcklighet.

Inom modern psykologi så faller mycket av det Maslow pratar om här under begreppet egenmakt eller empowerment.

Följer du länken så kan du läsa den här bloggens mycket utförliga beskrivning av vad just egenmakt är.

Självförverkligande – Vad du kan bli måste du bli

Maslow försökte definiera vad självförverkligande innebär genom att bland annat säga:

“A musician must make music, an artist must paint, a poet must write, if he is to be ultimately happy. What a man can be, he must be. This need we may call self-actualization.”

Maslow 1943

Lite mer modern forskning säger att självförverkligande bland annat innebär:

  • Kärleksrelationer
  • Föräldraskap
  • Användande och utvecklande av talanger samt förmågor
  • Formulerande av, och jakten på att uppnå, mål

I slutet av inlägget ska vi se hur Maslows teorier passar andra filosofier och psykologiska modeller.

Under punkten självförverkligande så är det exempelvis relevant att reflektera kring begreppet Ikigai.

Slutkommentar kring nivåerna i Maslows behovspyramid

De undre fyra nivåerna i pyramiden kallas ibland bristnivåer och med det menar vi att vi som människor upplever saknaden i form av en känsla av bristen på exempelvis mat och kärlek.

Den högsta nivån – självförverkligande – är något vi först känner igen och kan identifiera först när vi uppnått den.

Några saker som spökar och som hela tiden återkommer i kritiken av Maslows behovstrappa är att han var så tydlig med att vi är helt uppslukade av att tillfredsställa våra behov i en nivå innan vi kan gå vidare till nästa.

Lägger vi till det att det inte tydligt går att definiera vad nivåerna faktiskt innehåller och innebär – i praktiken så finns det så mycket mer att beakta och frågeställningar som inte passar in enkelt i nivåerna – så inser vi ganska snart att modellen blivit kraftigt ifrågasatt.

Näst högst upp i Maslows behovspyramid hittar vi nivån självkänsla.
Nu är du någon i det sociala sammanhanget och det är dags att hitta styrkan i dig själv.

Vem var Abraham Maslow?

Abraham Maslow hade ryska föräldrar – familjen var judar – men är född i USA 1908.

Trots ganska tuffa förhållanden – där såväl fattigdom som taskiga hemförhållanden påverkade honom – så utvecklande han ganska tidigt ett stort intresse för studier, böcker och tankar av olika slag.

Han var tidigt intresserad av filosofi, vilket sannolikt påverkar en del av hans tankar och liv längre fram.

Efter lite turer i livet så började han på allvar studera psykologi 1928 när han var 20 år gammal och lämnade sedan aldrig skol- och forskningsvärlden utan jobbade inom forskning och utbildning hela sitt liv.

När Maslow var 40 år så hade han genomlevt:

  • En turbulent barndom spetsad med stor andel antisemitiskt hat.
  • En ekonomisk depression av tidigare aldrig skådat slag.
  • Två världskrig, där i synnerhet det senare påverkade hans tankar och karriär.

Som om det inte var nog med elände, han var dessutom gift familjefar. 🙂

Naturligtvis var det här en epok då samhället utvecklades snabbt och forskningen och kunskapen inom psykologiområdet utvecklades och expanderade på olika sätt.

Barn av sin tid, eller inte? – Den rationella människan med mänskliga behov

Sin akademiska bana började Abraham inom beteendepsykologin.

Beteendepsykologi – lite förenklat – ser människor som djur.

Jag tänker på Pavlovs hundar och teorier om dopamin som frigörs i våra belöningssystem när jag hör om beteendepsykologi.

Det andra stora psykologiska forskningsområdet på den tiden handlade om vad som skapar psykisk ohälsa.

Den kända psykologen Freud och hans tankar kring hur relationen till din mor påverkar dig i livet är väl kända exempel på den här typen av psykologi.

Men Maslow lyckades bryta sig loss ur de här två klassiska synsätten och försökte mynta ett begrepp som kallats Humanistisk psykologi.

Här är människan inte ett djur, utan en komplex varelse.

Här är inte heller psykologins främsta ansvar att förstå vad som orsakar och botar psykisk ohälsa.

Utan här blir psykologin något som ska hjälpa oss att förstå hur vi som människor ska blomma ut och nå dit vi kan i livet.

Det här är en bärande tanke i det som vi idag kallar positiv psykologi (följ gärna länken och läs bloggens inlägg om just positiv psykologi i arbetslivet).

Enligt många psykologer var Maslow en föregångare och nytänkare när han förde fram sin Humanistiska psykologi och vi noterar att som så många som intresserar sig för människans välmående och samhällets utveckling så hade Maslow goda kunskaper i filosofi.

Så Maslow var nyskapande!

Samtidigt så bygger Maslow resonemang på att människan är väldigt förutsägbar och rationell med enkla behov och matchande belöning.

Den rationella människan med grundläggande behov som tillgodoses via arbete, produkter och anställning hittar vi också i ledarskapsstilar från samma tidsperiod, exempelvis i det transaktionella ledarskapet.

När vi kommer till kritik här nedanför så är det klart att modellens antagande att vi är rationella varelser som ser till våra behov i en viss ordning är en uppenbar svaghet.

Vi kan misstänka att det var tidsandan som bidrog till det.

På samma sätt kan vi misstänka att Maslows uppväxt och ungdom, som färgats av stora negativa händelser, bidrog till fokus på väldigt grundläggande och basala behov, som som mat och visst mått av trygghet.

Spiral Dynamics är en alternativ modell till Maslows behovstrappa
Lite längre ner i inlägget ska vi kort gå igenom alternativa modeller till Maslows behovstrappa.

Kritik mot Maslows Behovspyramid

Det är väldigt lätt att hitta kritik mot Maslows behovspyramid som vi var inne på inledningsvis och vi har berört en hel del löpande. Här är några exempel på kritik som finns:

  • Det går inte att vetenskapligt visa att konceptet i sin helhet hänger samman. Att det finns behov och att de motiverar oss att göra saker på ett visst vis råder ingen tvekan om (där finns forskningsstöd), men att det skulle finnas en hierarki där behoven bygger och beror av varandra i en pyramid eller trappa går inte att visa.
  • Det går inte hitta vetenskapligt stöd för att de fem nivåerna (fysiologi, trygghet, gemenskap, självkänsla, självförverkligande) finns som tydliga mätbara begrepp hos oss människor.
  • Maslow försökte (1970-talet) göra modellen bättre genom att föra till två nivåer och på så vis skapa Maslows behovspyramid i sju delar. De två nivåerna var dock svårbegripliga och gjorde inte modellen bättre utan bidrog till att tydliggöra att de fem nivåerna verkade rätt slumpmässigt definierade.
  • Sociala aspekter (kultur, kön, ålder, sammanhang) vägs inte in i modellen.
  • Många psykologer anser att det inte finns någon vettig tillämpning av modellen, det går helt enkelt inte att omsätta ord i handling.
  • Kopplingen till andra psykologiska forskningsområden med starkt forskningsstöd, som exempelvis KASAM, saknas.
  • Kopplingen till klassisk filosofi och resonemang där som har vetenskapligt stöd saknas.

Lägg sedan till att Maslow fick stort genomslag för sina tankar och att han genom sin forskning försökte dra väldigt långtgående slutsatser om människor och samhällen utifrån sin enkla pyramid så förstår du också att många psykologer älskar att hata honom.

Att modellen inte går att belägga vetenskapligt är naturligtvis ett stort problem, i synnerhet för den som vill dra vetenskapliga växlar utifrån modellen.

Modellen styrka är, enligt vissa forskare, inte att den är speciellt bra, utan att den är enkel och visuel!

Troligtvis var det också det som gjorde att den fick sådant genomslag under 1960 talet och några årtionden.

Det är faktiskt få psykologer som lyckats åstadkomma sådant genomslag inom utbildning och näringsliv som Maslow.

Det i sin tur medförde en hel del sanningar tillskrevs modellen, sanningar som vi nog inte helt ska skylla Maslow för.

Högsta nivån i Maslows behovspyramid handlar om självförverkligande.
Toppen på Maslows behovspyramid kan inte nås av så många tänkte Maslow.

Kommentar till kritiken av Maslows Behovspyramid

Det går inte att dra för långtgående slutsatser om oss människor utifrån Maslows behovspyramid, det är tydligt för mig när jag gjort researchen här.

Samtidigt så är mycket av kritiken format utifrån ett akademiskt perspektiv, ett forskningsperspektiv.

Personligen så tycker jag att en mer holistisk tolkning av Maslows behovspyramid ger visst stöd för att tänka och resonera kring vad vi behöver göra för att få människor att prestera så bra som möjligt och göra allt de kan och vill.

Det är inte bara min egna tolkning, utan det går att hitta stöd för det förhållningssättet bland de som anser att den Humanistiska psykologin är intressant och relevant.

Jag vänder mig också mot de som anser att modellen saknar tillämpning.

Modellen har använts – och används – flitigt i exempelvis:

  • Svenska militärens ledarskapsutbildningar.
  • Principer inom marknadsföring.
  • Situationer där det finns utsatta personer, exempelvis utsatta barn.
  • Arbetslivet.

Praktiskt användande av Maslows Behovspyramid

Här på bloggen pratar vi främst om arbetslivet och då är det naturligt att fortsätta med att diskutera hur vi omsätter Maslows behovstrappa till något konkret i vårt ledarskap.

Min erfarenhet säger att det vanligaste, och kanske enklaste sättet, att omsätta Maslows behovspyramid till faktisk handling utgår från att man tittar på de två understa delarna i pyramiden, eller att man alternativt ser till pyramidens övre delar eller helhet.

Här nedanför ska vi börja med att titta på de undre delarna av pyramiden och vad dessa delar kan ge oss.

Lite längre ned pratar vi om de övre delarna och synen på pyramiden som en helhet.

Att säkra de grundläggande behoven

De grundläggande behoven i pyramiden handlar om överlevnad i någon mening.

Här kan vi nog se kopplingar till beteendepsykologin och det går att hitta exempel där våra behov sammanfaller med djurens.

Breddar vi begreppet överlevnad något så att vi kan inkludera frågor kring arbetslivet så måste vi som ledare sannolikt besvara och hantera följande frågor för att säkerställa en individs grundläggande behov:

  • Var ska jag sitta?
  • Vem ska jag jobba med?
  • Vilka är mina arbetskamrater?
  • Vad ska jag jobba med?
  • Vem är min chef?
  • Vad är min roll?
  • Var ska jag äta?
  • Var ska jag sova?
  • Vad förväntas av mig?
  • Kommer jag få lön?
  • Kommer jag få jobba kvar?
  • Är min arbetsplats säker?

Tankarna bakom Maslows behovstrappa säger att det är svårt för oss som individer att fokusera speciellt mycket tid och kraft på andra frågor innan svaret på dessa frågor är på plats.

Som vi var inne på när vi kritiserade teorierna är det en till viss del ett förenklat synsätt att allt grundläggande måste vara på plats för att vi ska kunna fungera.

Men min personliga erfarenhet säger att det trots det finns stort värde i att förstå vilka basala frågor som finns hos de som vi möter och försöka besvara dem så snart det bara går.

Min bild förstärks av forskning som pekar på att omorganisationer är väldigt svårt att lyckas med och att man åtminstone inledningsvis kommer tappa mycket fart och kraft i organisationen just för att medarbetarna börjar fundera kring basala behov.

Om vi använder oss av Maslows teorier så bottnar kanske en del av svårigheterna med omorganisationer i att osäkerheten som skapas gör att vi människor måste se om vårt hus och börja ta ställning till basala frågeställningar långt ner i pyramiden.

Fruktan och oro tillhör de nedre nivåerna

Om omorganisationer skapar oro, som i sin tur – kanske oavsiktligt – får människor att fokusera på andra behov, så finns det ledare som vill gå ett steg längre. ‘

De vill aktivera och använda de drivkrafter och den motivation vi har kopplat till pyramidens lägre nivåer för att skapa en “sense of urgency” eller kamplust för att överleva.

Då säger man saker som “företaget är hotat, vi måste alla hjälpas åt”, man hotar lågpresterande med uppsägning eller hittar andra sätt att aktivera vår oro och känsla av utsatthet i ett försök att skapa energi och beslutskraft.

Och det kan ju kanske fungera!

Tanken är väl då att känslan av fara ska innebära att vi gemensamt ska sluta upp bakom vår ledare och jobba för vår överlevnad.

Men enligt Maslow så blir det inte självklart så utan risken är stor att ledaren snarast aktiverar ett behov hos personalen att se om sitt egna hus på samma sätt som vi diskuterat tidigare.

Det finns ingen motiverande faktor att tänka på, eller jobba för, en grupp, om vi är upptagna att funderar på hur vi ska få mat på bordet nästa dag.

Jag har sett just det hända, samtidigt som jag också sett människor reagera på annat vis när chefer aktiverat nödläge.

På något sätt styrker min erfarenhet såväl Maslows tankar, som kritiken mot dem.

Det låter konstigt, men för mig är det ett tecken på att det finns ett värde i att reflektera kring Maslows behovspyramid i exempelvis arbetslivet, men att inte se det som en absolut religion.

Att se människans komplexa behov

Om vi fokuserar mindre på de nedre nivåerna i Maslows behovspyramid och istället ser de övre nivåerna och helheten i pyramiden så får vi stöd att resonera kring ledarskapet på ett annat vis.

Här uppstår tankar om att arbetet måste ge mer än mat och husrum.

Det som lyfts fram i olika ledarskapsteorier och som är tänkt att möta våra mer komplexa behov är exempelvis:

  • Arbete med företagets vision och dess högre syfte.
  • Förståelse för, och aktiviteter för att förstärka, social samhörighet på arbetsplatsen.
  • Inkluderande företagskulturer.
  • Tankar kring medarbetarnas delaktighet.
  • Miljöarbete.

Här var alltså Maslow väldigt tidigt ute med sin Humanistiska psykologi och det har hänt massor sedan han publicerade sin forskning på 1950-talet.

Vi ska sy ihop kopplingarna till modernare teorier längre ner i inlägget.

Exempel på hur teorierna kring Maslows behovspyramid kan omsättas i gott ledarskap

Nyanställd

Genom att ha en tydlig plan när en nyanställd kommer till ett företag, exempelvis för första veckan, så säkerställer du som ledare en viss grundläggande trygghet.

Första dagen kan planen i princip innehålla saker som fika och lunch, samt tydliga start och sluttider för dagen.

Planen för första veckan bör innehålla tydlig beskrivning om var en person förväntas vara och när och beskriva vem som introducerar personen till olika delar i arbetet.

Det finns många saker att beakta när man anställer en person och hur man i den processen också förmedlar företagets, eller projektets, tankar och kultur, och personligen tycker jag att man ganska snart kan låta en ny person kan ta stort eget ansvar för inlärningen.

Men första dagarna eller veckan så ger Maslows behovstrappa ett gott stöd för tanken.

Min personliga erfarenhet är att många företag har tagit till sig tankarna här och försöker ha en tydlig plan för inskolningen av nya.

Men det krävs inte så mycket för att planen bara ska bli en pappersprodukt. Det sker lätt om handledare inte har tid eller är sjuka exempelvis.

Omorganisation och neddragningar

När en persons grundläggande trygghet inom arbetslivet skakar av någon anledning så brukar det anses som gott ledarskap att så snart som möjligt hantera de frågor som ligger långt ner i Maslows behovstrappa.

Det handlar exempelvis om att besvara frågor om hur ekonomin och framtiden kommer se ut.

Personer som inte kommer förlora jobbet, men som berörs av omorganisationer, kommer fundera på vilken roll och i vilket socialt sammanhang man kommer finnas i framöver.

Min personliga erfarenhet säger att det är så mycket information som ska fram vid neddragningar och organisationsförändringar.

Men den informationen blir lätt allmän och kommuniceras utifrån företagets behov.

Det vi behöver som människor, utifrån Maslows teorier, är detaljerad information som handlar om oss som människor och våra grundläggande behov.

Relaterade teorier och koncept

Abraham Maslows behovspyramid började växa fram under 1940-tal och det har hänt en hel del sedan dess.

Jag tänkte därför att det kan vara intressant att se hur Maslows tankar relaterar till en del nyare psykologiska modeller och ledarskapsteorier för att ge lite perspektiv.

Jag har försökt fatta mig kort och länka till mer information för dig som vill läsa mer.

Spiral Dynamics

Spiral Dynamics är en modell som ibland sägs ha växt fram ur försöken att vetenskapligt belägga Maslows teorier.

I fokus står värderingar i stället för behov och modellen försöker beskriva hur vi, i trappa – känns modellen igen? – går mot allt högre nivåer vad gäller våra värderingar.

Modellen beskriver ursprungligen 8 nivåer av mänsklig existens och kan appliceras på individer, grupper och samhällen.

Den lägsta nivån – biege – så handlar livet om överlevnad.

Här tänker vi instinktivt och vi agerar främst i relation till grundläggande behov så som vatten, mat, reproduktion, värme och skydd.

I högre nivåer – exempelvis nivå 6 – så har vi utvecklat ett humanistiskt synsätt där medmänsklighet, jämlikhet, rättvisa och medkänsla har blivit centrala.

Det finns väldigt många beröringspunkter mellan de två modellerna och arbetet bakom är i princip samtida med Maslows behovspyramid och framtagen i samma amerikanska psykologisammanhang av en man som hette Clare W Graves.

Läs mer i den mycket välskriva PDF-filen Introduktion till Spiral Dynamics på svenska.

Positiv psykologi

Positiv psykologi är den naturliga fortsättningen på Maslows Humanistiska psykologi.

Här är vad det är som får oss människor att prestera, må bra och fungera på bästa sätt i fokus!

När du läser positiv psykologi så ser du att Maslows pyramid helt försvunnit tillsammans med de flesta modeller och teoretiska diskussioner om hur vi som människor fungerar.

I stället fokuserar man på verktyg och handlingar som vetenskapligt påverkar oss positivt.

Den här bloggen har ett eget inlägg om just positiv psykologi sett ur ett arbetsplatsperspektiv.

FIRO-modellen

Den kanske mest populära modellen för att beskriva hur en grupp och gruppdynamiken fungerar.

Det är inte så att FIRO-modellen och Maslows behovspyramid motsäger varandra, snarare tvärtom så fungerar de som goda komplement, men FIRO-modellens fokus på social dynamik visar hur stelbent behovspyramiden är i vissa avseenden.

Det FIRO-modellen beskriver, gruppens och individens olika faser från vi träffas första gången till vi är ett välfungerande team, fångas inte alls i Maslows behovstrappa.

Ikigai

Ikigai har sina rötter i asiatisk filosofi och kan sägas handla om meningen med livet, vilket vi nog får säga berör detsamma som toppen i Maslows pyramid.

Ikigai beskriver mer utförligt hur vi faktiskt kan gå tillväga för att hitta meningen med livet.

I det kombinerar man våra behov med våra talanger på ett sätt som är snyggt och som ger en helt annan infallsvinkel på självförverkligande än vad Maslow ger.

Ikigai är mer filosofi än psykologi även om det finns kopplingar till forskning inom den moderna psykologin.

Läs Tid och Pengars utmärkta inlägg om Ikigai här.

KASAM

Känsla Av SAmanhang och Mening (KASAM) handlar om vad som gör oss människor motståndskraftiga mot psykisk sjudom.

Det här är ganska långt ifrån frågeställningar om vad det är som gör att vi människor blommar ut och når någon form av självförverkligande.

Men modellen lyfter fram våra behov av att känna sammanhang och mening i våra liv, vilket Maslow inte ens har med i någon lista.

Man har dessutom lyckats visa att begreppen sammanhang och mening faktiskt är något vi människor känner och har en inneboende representation av till skillnad från Maslows nivåer.

Det gör att modellen får sägas ha mycket starkt forskningsstöd och den används också brett istället för Maslows behovspyramid där människor måste leva och agera i utsatta situationer.

Läs Tid och Pengars utmärkta inlägg om KASAM här.

Situationsanpassat ledarskap

Det situationsanpassade ledarskapet – läs gärna bloggens egna utförliga inlägg om just det – faller tillbaka väldigt mycket på Maslows behovspyramid och det vi diskuterat om praktisk tolkning och användning av teorin ovan.

Nya osäkra individer får mycket konkret handledning så att man inte ska behöva tänka och oroa sig.

I takt med att vi blir allt mer kunniga så ändras ledarskapet och andra värden lyfts fram vilket gör det möjligt för individer att skaffa sig mer makt och uppskattning.

Välkommen till Projektledarbloggen!

Jag som skriver här heter Anders Gustafsson och jag har ett stort intresse för ledarskap och projektledarhantverket. Jag har alltid varit mer intresserad av komplexa funktioner och övergripande frågeställningar i produktutveckling än jag varit för detaljer. Den bilden har förstärkts när jag alltmer börjat intressera mig för människorna runt om mig och hur jag påverkar dem.

Min utbildningsbakgrund är en Civilingenjörsutbildning på Y-linjen i Linköping, doktorandstudier - som aldrig avslutades - och på senare år har jag läst ledarskap och psykologi på universitetsnivå.

Du hittar mer om mig om du följer länken till LinkedIn precis här nedanför.

Idag jobbar jag som projektledare hos en teknikkonsult i Stockholmsregionen och där jobbar jag, som jag gjort i många år, med produktutveckling.