Gör en SOAR – för dig själv eller som del i att lära känna varandra

Har du kommit i kontakt med begreppet SOAR någon gång? Det är en förkortning som står för Strengths, Opportunities, Aspirations and Results.

På svenska blir väl översättningen närmast: Styrkor, Möjligheter, Strävanden och Mål/Resultat.

I det här inlägget ska vi reda ut hur du gör en SOAR och sedan titta på hur du kan göra en SOAR med dig själv i fokus.

Vad är en SOAR?

SOAR är ett ramverk, eller kanske ett verktyg, som kan användas för att vägleda en individ eller organisation när det gäller att sätta upp och nå mål. Det kan låta ambitiös eller pretentiöst men som vi kommer se så är det inget märkvärdigt eller dyrt verktyg vi diskuterar.

Det som är intressant med en SOAR är valet av frågor och fokus.

Ramverket bygger på idén att vi – genom att identifiera och utnyttja styrkor, ta tillvara på möjligheter, sätta upp ambitiösa mål och följa upp resultat – kan nå betydligt längre i att nå vår fulla potential.

Ramverket kan användas för att sätta och uppnå mål på alla nivåer, från personliga mål som att gå ner i vikt eller sluta röka, till professionella mål som att lansera en ny produkt eller expandera till nya marknader.

När vi gör en SOAR-analys så tittar vi på fyra delar:

Styrkor: Styrkor är de egenskaper, färdigheter och attribut som gör oss unika och gör att vi kan utmärka oss på vissa områden. När vi sätter upp mål är det viktigt att identifiera och utnyttja våra styrkor för att maximera våra chanser att lyckas.

Möjligheter: Möjligheter är de externa faktorer som kan hjälpa oss att nå våra mål. Idén är att möjligheter är centrala när det gäller att nå våra mål.

Ambitioner: Här förtydligar vi de drömmar och ambitioner som vi hoppas kunna uppnå. Det finns många teorier om hur mål ska utformas – se exempelvis inlägget där vi diskuterar om ett mål måste vara realistiskt – men i det här sammanhanget så förordar man att vi ska utmana oss när vi beskriver vår ambition.

Resultat: Resultat är de konkreta bevisen på våra framsteg. När vi sätter upp mål är det viktigt att spåra och mäta våra resultat för att mäta våra framsteg – Mål ska vara SMARTA, och identifiera områden där vi måste fortsätta att fokusera våra ansträngningar.

Skillnad mellan SOAR och SWOT

Det finns en betydligt mer känd metod, som som kallas SWOT-analys – Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats – som är ett strategiskt verktyg för att genomlysa viktiga aspekter i en verksamhet.

Många väljer att presentera SOAR-analysen som en utveckling av SWOT-analysen.

Dels finns Styrkor och Möjligheter med som komponenter i båda verktygen. Dessutom så görs ofta SOAR-analysen på samma sätt som SWOT-analys, när den används inom olika organisationerer, exempelvis genom en workshop.

Vissa företag ersätter också SWOT-analysen i sina affärsplaner med just SOAR-analys så det finns definitivt ett släktskap.

Men det finns också stora skillnader!

En SWOT-analys beskriver nuläget medan en SOAR är mer framåtriktad och beskriver vad vi vill uppnå.

SOAR-analysen hjälper inte bara den som gör analysen att definiera ambition och mål utan öppnar också upp för att människor och organisationer ska kunna kommunicera kring frågeställningen.

Att fokusera på svagheter passar i ett transaktionellt ledarskap där vi letar fel och avvikelser.

En SOAR passar i ett transformativt ledarskap där vi fokuserar på att nå organisationens och/eller individers fulla potential.

Är det klokt att inte reda ut vilka hot som finns?

I SWOT-analysen så finns Threats, eller Hot på svenska, med som ett område att analysera.

Är det klokt att stryka den om vi ska sätta mål för en organisation eller om vi jobbar med personliga mål?

Svaret är ”ja”, men inte för att det är oviktigt att veta vilka potentiella hot som kan hindra vår framgång.

Istället så handlar det om vilken berättelse vi vill föra fram och fokusera på.

Vill vi lägga tid och kraft på att diskutera framtida potentiella och hypotetiska hot eller vill vi vårda och förtydliga vår målbild?

Det finns tydligt stöd för att hävda att berättelsen spelar roll när du sätter mål och önskar en utveckling i något sammanhang, exempelvis inom forskningsområdet positiv psykologi.

Det finns stora fördelar att diskutera och ha samsyn kring styrkor, ambition och önskade resultat. Dialog och arbete kring styrkor, ambition och framtida resultat ger också energi och fokus.

Valen av fokusområden i en SOAR ligger i linje med de tankar som finns inom en ledarskapsmodell med kraftfulla frågor som främsta verktyg som heter Appreciative Inquiry.*

En viktig not: Appreciative Inquiry handlar inte om positivt tänkande. Det är inte en lära som påstår att om vi alla är glada och goa så försvinner alla problem.

Att göra en personlig SOAR

Du hittar en PDF-fil här som är ett stöd när du gör en personlig SOAR. Den kan du ladda ner och sprida inför exempelvis en lära-känna övning inom ett projekt eller i en ledningsgrupp.

Att göra en personlig SOAR innebär att du i punktform formulerar dina styrkor, möjligheter, strävanden och önskade resultat du vill se.

Naturligtvis måste du välja sammanhang.

Så gör du ditt arbete i samband med ett utvecklingssamtal på jobbet så kan SOAR-analysen bli lite annorlunda än om du gör den i samband med uppstartsmötet i ett projekt.

Gör du SOARen som en del i arbetet med att starta ett företag eller som en del i dina träningsförberedelser inför din första Ironman så blir det naturligtvis också något helt annat.

Så börja med ditt sammanhang.

Fatta dig kort och prioritera ut de viktigaste punkterna inom de fyra utpekade kategorierna (SOAR).

Försök få alla delarna i SOARen att hänga samman. Att du är duktig på att springa 5 km medan din ambition är att bli bäst i världen på projektledning har inte självklart någon koppling.

Försök också vara ärlig. Dina strävanden och mål ska beskriva det du vill bli och strävar mot. Inte vad du tror någon annan tycker du ska sträva mot.

Resultatdelen ska beskriva faktiska, i någon mening mätbara/synliga, resultat.

Här är ett exempel:

Styrkor: Bra på att brottas, har vunnit SM i min viktklass. Träningsvillig. Har lätt för att hålla min viktklass trots att jag hela tiden utvecklas.

Möjligheter: Har möjligheter att få ekonomiskt stöd för min brottningssatsning från förbundet om jag …

Mina mål: Bli världens bästa brottare i min viktklass. Jag älskar att brottas och vill göra det på heltid.

Resultat: Från och med 1/1 2019 ingår jag i förbundets VM-satsning. Jag tar VM-guld i viktklass xx år 2020.

Det går utmärkt att göra en personlig SWOT-analys om du föredrar det verktyget men personligen så gillar jag SOAR-analysen mer.

En fantastisk lär känna övning

Att alla medlemmar i ett team förbereder sin SOAR och att ni gruppvis redovisar för varandra är ett utmärkt sätt att lära känna nya människor och bygga förtroende.

Verktyget hjälper dig också att ställa de frågor som erfarenhetsmässigt visat sig ge energi och stärka individer och teams handlingskraft.

Välkommen till Projektledarbloggen!

Jag som skriver här heter Anders Gustafsson och jag har ett stort intresse för ledarskap och projektledarhantverket. Jag har alltid varit mer intresserad av komplexa funktioner och övergripande frågeställningar i produktutveckling än jag varit för detaljer. Den bilden har förstärkts när jag alltmer börjat intressera mig för människorna runt om mig och hur jag påverkar dem.

Min utbildningsbakgrund är en Civilingenjörsutbildning på Y-linjen i Linköping, doktorandstudier - som aldrig avslutades - och på senare år har jag läst ledarskap och psykologi på universitetsnivå.

Du hittar mer om mig om du följer länken till LinkedIn precis här nedanför.

Idag jobbar jag som projektledare hos en teknikkonsult i Stockholmsregionen och där jobbar jag, som jag gjort i många år, med produktutveckling.

Lämna en kommentar